Gift i Sverige – men ogiltigt i annat EU-land?

Vad händer då om ett gift samkönat par flyttar till ett land där personer av samma kön inte får gifta sig? Det studeras i en ny avhandling i internationell privaträtt.

I flertalet EU-länder kan två personer av samma kön ingå äktenskap på samma villkor som en kvinna och en man. Detta gäller dock inte i Estland, Lettland, Litauen och Polen, som Laima Vaige studerat i sin avhandling. Estland tillåter dock samkönade par att registrera partnerskap.

Rättslig illusion

Enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna har alla unionsmedborgare rätt att fritt röra sig inom medlemsstaternas territorier och flytta till en annan medlemsstat. Men vad händer då om ett gift samkönat par flyttar till ett land där personer av samma kön inte får gifta sig?

Vilket lands lag som gäller för erkännande av ett äktenskaps rättsliga giltighet avgörs fortfarande autonomt i varje EU-medlemsstat. De estniska reglerna hänvisar till lagen i den stat där parterna har hemvist. De lettiska och polska reglerna hänvisar till lagen i den stat där parterna är medborgare. De litauiska reglerna utpekar lagen i den stat där äktenskapet ingås som tillämplig.

– Den fria rörligheten blir rättsligt sätt bara en illusion när äktenskap som ingåtts i ett EU-land inte erkänns i ett annat. Det riskerar att slå sönder familjer. Sexuell läggning borde inte vara det som avgör, säger Laima Vaige, doktorand i internationell privaträtt vid Uppsala universitet.

Skyddar egna landets rättssystem

Länder som inte vill erkänna samkönade äktenskap som ingåtts i ett annat land hänvisar ofta till det så kallade ordre public-förbehållet. Det används som ett sätt att skydda det egna landets rättssystem och värderingar från stötande effekter av alltför främmande inslag i utländsk lag eller av civilstånd förvärvade i utlandet.

– Det är en sak när man vill ingå äktenskap i ett land. Det är helt annan situation när det gäller erkännande av redan ingångna äktenskap. Samkönade äktenskap, giltigt ingångna i andra EU- länder, borde ses som lagliga i de baltiska länderna och Polen, menar Laima Vaige.

Att vägra tillämpa utländsk lag med hänvisning till det särskilda värdet av heterosexuellt äktenskap menar Laima Vaige är oförenlig med den primära EU-rätten och Europakonventionen. Det visar rättspraxis från både Europadomstolen och EU-domstolen. Det finns klart stöd för en mer inkluderande tolkning och tillämpning till och med i rättsdoktrinen i de analyserade länderna och i viss mån även i myndigheternas rättstillämpning i dessa länder, menar hon.

Samtidigt har europeiseringen en viss inverkan på medlemsstaternas möjlighet att vägra erkännande av samkönade relationer som formaliserats i en annan EU-medlemsstat. I framtiden borde denna påverkan bli tydligare, anser Laima Vaige.

Homofobiska föreställningar påverkar beslut

I avhandlingen analyserar Laima Vaige även kulturella omständigheter, religion, nationell identitet och samtida politik som alla skapar en emotionell kontext i lagtillämpningen. Hon menar att homofobiska föreställningar påverkar beslutsfattandet och ibland blir avgörande när giltiga äktenskap och registrerade partnerskap inte erkänns.

– Det är lite märkligt att den juridiska litteraturen i de länder jag har analyserat rekommenderar att redan ingångna mångäktenskap ska erkännas, medan redan ingångna samkönade äktenskap ses som en omöjlighet. Om samkönade äktenskap inte erkänns måste man fråga sig vad problemet egentligen består i. Jag tror inte att det handlar om rätt, utan om heteronormen. Heteronormen som försvar för ett icke-godkännande av samkönade äktenskap borde inte accepteras enligt Europakonventionen och EU-rätten, säger Laima Vaige.

Laima Vaige kommer ursprungligen från Litauen och hade bott i alla de baltiska länderna innan hon kom till Sverige 2016.