Religionens roll analyserad via Facebook-kommentarer

I sin avhandling har juristen Linnea Jensdotter undersökt religionens roll i den offentliga debatten genom att analysera kommentarer på Facebook.

Religion kommit att bli en allt mer omdebatterad och polariserad fråga i det svenska offentliga och politiska debatten. I en nyligen försvarad avhandling i religionssociologi vid Uppsala universitet visar Linnea Jensdotter på hur denna debatt ser ut i sociala medier, närmare bestämt i Facebook-kommentarer till nyheter rörande tre olika politiska partier och tre olika frågor. I det analyserade materialet diskuteras frågor som: Kan en muslim vara politiker i Sverige? Måste man skaka hand med alla man möter även om det går emot ens religiösa övertygelse? Vilka attityder till abort, samvetsfrihet och hbtqi är möjliga att uttrycka offentligt som politiker?

Avhandlingen bidrar till att synliggöra religiös förändring i det samtida Sverige. Linnea Jensdotter konstaterar att religion blir en allt mer synlig och politiserad fråga i svensk politik och offentlig debatt, ofta i relation till frågor hemmahörande på den politiska skiljelinje som går från det libertära till det auktoritära. Två centrala frågor där religion tydligt politiseras är integration och jämställdhet, och religion fungerar ofta som en ingång till diskussioner om dessa och andra viktiga samhällsvärden.

Religionens roll komplex

Avhandlingen analyserar en typ av material som inte tidigare förekommit i liknande studier, och resultatet visar på att svaret på frågan om vilken roll religion kan ha i det offentliga är komplex, och i hög grad kontextberoende. Då religion diskuteras mot bakgrund av islam anses sekularitet och jämställdhet vara en del av så kallade svenska värderingar. Detta skedde i diskussionen om den handskakningskontrovers som fick stor uppmärksamhet under våren 2016 då en miljöpartistisk politiker avstod från att skaka hand med en kvinnlig reporter med hänvisning till sin religiösa övertygelse.

– Då diskussionen istället gäller en fråga där kristendomen står i centrum finns det utrymme för mer nyanseringar och omförhandlingar om hur religion och svenska värderingar kan förenas, säger Linnea Jensdotter.

Nya aktörer i debatten

Studien visar också på ett tydligt sätt att hur åsikter om religion och dess relation till politik påverkas av den mediemiljö där debatten förs, exempelvis genom att göra känslor och personliga erfarenheter till en del av offentliga debatten, och genom att öppna upp för nya aktörer. På sociala medier kan en politisk åsikt förstärkas genom användningen av emojis, att betona en känsla av ilska eller glädje som uppstår i mötet med den diskuterade nyheten eller genom att hänvisa sitt argument till en kunskap baserad på ”de vänner jag har och de kulturer jag bott i”. Det förekommer också religiösa argument som hänvisar till Bibeln och Koranen, vilket komplicerar bilden av det sekulära Sverige.

– Det förvånade mig att religiösa argument användes av så pass många. Att i en diskussion som präglas av föreställningen att Sverige är ett sekulärt land med en skarp gräns mellan religion och politik använda argument som “Har han inte förstått bergspredikan?” eller “Våra lagar är ju grundade efter våran bibel och inte koranen. Jag fattar inte vad dom håller på med? Är jättebesviken på allihopa. :( “ blir i sig ett ifrågasättande av denna uppdelning, men också av den typ av rationella argument som tidigare präglade det offentliga samtalet, säger Linnea Jensdotter.