Uppsala Biobank – en resurs för sjukvården

Att Uppsala biobank skulle vara ett samarbete mellan regionen och universitetet var en självklarhet och det har även visat sig vara ett framgångsrecept.

Uppsala biobank startade sin verksamhet för snart 13 år sedan, men historien om biobanken tar sin början tidigare än så. Anna Beskow, chef och biobanksansvarig för Uppsala Biobank tillika sektionschef vid Uppsala kliniska forskningscentrum, berättar om det egentliga startskottet för biobanken.

Biobankslagen, som reglerar hur prover får samlas in, förvaras och användas, kom 2003. Innan dess fanns det en mängd provsamlingar inom vården och forskningen som användes utan någon tydlig kontroll och uppföljning.

Samarbete mellan regionen och universitetet

När Uppsala biobank slog upp sina portar den 1 september 2008 var målet en gemensam biobanksorganisation och Anna Beskow rekryterades som chef för verksamheten.

– Vi skulle vara ett kompetenscentrum, hantera de lagliga frågorna och på sikt bygga upp en operativ service där vi hjälper forskare med provinsamling, förvaring, uttag av prov och ta hand om information om prover. Och det är det som är Uppsala biobank är idag, berättar Anna Beskow.

Att Uppsala biobank skulle vara ett samarbete mellan regionen och universitetet var en självklarhet och det har även visat sig vara ett framgångsrecept.

– Det är många läkare som också är forskare. Beroende på vilken forskning de gör så är det ibland med Region Uppsala som huvudman och ibland med Uppsala universitet som huvudman. Målet var att de inte ska behöva fundera på det utan de ska få den hjälp och det stöd de behöver oavsett, berättar Anna Beskow.

Lång resa till välorganiserad biobank

Så hur lyckades man då med att göra resan från tusentals prover spridda i regionen till den välorganiserade biobank som finns idag?

– Det var en lång resa, skrattar Anna Beskow.

Uppdraget att transformera de 138 biobanker som fanns till provsamlingar i den gemensamma biobanken gick till forskningssamordnare Malin Engelmark. Ett uppdrag som tog fyra år.

– Vi var oroliga hur forskarna skulle hantera att vi skulle ta över biobanksansvaret för provsamlingarna. Vår inställning var att det här skulle vara en hjälp för forskarna. Vi ville vara tydliga med att vårt uppdrag var att hjälpa dem att uppfylla lagen och det var det många forskare som var tacksamma för. De kunde sova gott om natten och inte behöva oroa sig för vad det innebar att ha ansvar för en biobank samtidigt som vi gav dem trygghet i att vi inte skulle ta proverna ifrån dem, berättar Anna Beskow.

Tidigt visade också biobanken att de var en viktig resurs, dels genom att vara stöd för att följa lagen men också, att man tack vare den gemensamma organisationen, kunde vara en väg in i sjukvården för forskningen. Idag används Uppsala biobanks tjänster av många forskare från både Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Men också av bolag som ska göra kliniska prövningar inom vården.

Samordnar forskning kring covid-19

Att Uppsala biobank är en fungerande resurs fick man kvitto på under den rådande pandemin. Biobankerna fick i uppdrag av Vetenskapsrådet att nationellt samordna forskningen kring covid-19. Med en vård som redan gick på knäna blev den redan uppsatta sjukvårdsintegrerade biobankningen avgörande för att kunna samla in prover till forskningen av covid-19. Forskning som är oerhört viktig för att kunna hantera pandemin.

– Annars brukar man få lösa problemen efter att de dykt upp, men här hade vi löst det innan. Det var så skönt att känna att vi verkligen gjort något bra, inte bara i Uppsala utan i hela Sverige, säger Anna Beskow.