Aktiva insatser krävs för att upptäcka våld mot kvinnor

En viktig åtgärd är att vara med och sprida telefonnumret till Kvinnofridslinjen, en nationell stödtelefon för dem som utsätts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld.

På senare tid har våldet mot kvinnor debatterats i media och inom politiken, efter att fem kvinnor mördats i Sverige inom loppet av några veckor. Åsa Witkowski tycker att det är bra att frågan lyfts och att den tas på allvar.

Finns det skäl att tro att våldet mot kvinnor har ökat under pandemin?

– Vi ser inte någon större ökning av samtalen till Kvinnofridslinjen, men det finns anledning att tro att behovet av stöd är väldigt stort. Ökad isolering kan göra det svårare att söka hjälp, det finns ett mörkertal som vi inte ser, säger Åsa Witkowski.

NCK gick i början av pandemin ut med ett pressmeddelande med exempel på vad var och en kan göra för att upptäcka våldet och hjälpa utsatta kvinnor.

– En väldigt viktig åtgärd att på olika sätt bryta isoleringen och visa att man finns där som stöd, som chef, kollega, kompis eller anhörig. Att hela tiden signalera att man söker kontakt och föreslå aktiviteter, till exempel promenader. Men också signalera att den dagen du behöver mig så finns jag där.

Fråga i olika steg

Ibland kan man behöva närma sig frågan om våld i olika steg, om man har en känsla av att något inte är som det ska. Man kan börja med att fråga: Hur är det? Är det något du vill berätta? Är det någon som inte är snäll mot dig?

En annan viktig åtgärd är att vara med och sprida telefonnumret till Kvinnofridslinjen, en nationell stödtelefon för dem som utsätts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld.

– Det är jättebra om telefonnumret finns på så många ställen som möjligt. På Uppsala universitet är vi jätteglada att man har det på studenternas akutkort, till exempel. Ju mer spritt det är desto bättre är det, säger Åsa Witkowski.

Viktigt att inte ge upp

Ett annat råd är att vara uthållig i kontakten med någon som man misstänker är utsatt för våld. Det kan lätt bli en lite ensidig relation, där man är ensam om att höra av sig, men man ska inte ge upp.

– Det är så otroligt viktigt för den som blir utsatt att någon utifrån bryr sig om och signalerar omsorg. Att det finns någon jag vet att jag skulle kunna anförtro mig åt.

Förutom att vara uthållig är det viktigt med någon form av beredskap för vad man kan göra för att hjälpa. Kanske behöver man själv ringa Kvinnofridslinjen och resonera med dem kring olika alternativ, som Kvinnofridslinjen, akutmottagningen, polisanmälan, kvinnojour eller skyddat boende.

– Det är en viktig mental beredskap och det är bra att ha tänkt igenom det. Om jag ställer frågan, hur ska jag då hantera svaret, vad ska jag föreslå att vi kan göra? Och sen är det jätteviktigt att man också är beredd att lyssna. Man ska inte underskatta betydelsen av att faktiskt lyssna på den som kanske för första gången berättar för någon utomstående hur de har det hemma.

Utbildning för olika yrkesgrupper

En viktig del av verksamheten på NCK är att sprida information och utbilda olika yrkesgrupper, till exempel läkare, psykologer, sjuksköterskor, barnmorskor, jurister och socionomer. Just nu pågår också utbildning inom Uppsala universitet, bland annat för chefer.

– Det är jätteviktigt att man tar upp det här på Uppsala universitet, att man sprider det till studenter, till medarbetare och till chefer, och signalerar att vi tar våld på största allvar.

Att sprida kunskap om hur våld mot kvinnor yttrar sig och vilken hjälp som finns att få är nyckeln till förändring, menar Åsa Witkowski.

– Vi måste arbeta för att de som möter människor i sina yrken har en beredskap och kompetensen att möta våldsutsatta. Det här är ett allvarligt samhällsproblem som vi måste försöka bli bättre på. Det visar inte minst den senaste tidens tragiska händelser. Det har varit stora brister i samhället som har gjort att skyddsnätet inte varit tillräckligt starkt runt kvinnorna.