Ny testmiljö visar okända egenskaper hos zebrafiskar

Zebrafisken spelar en allt viktigare roll inom vetenskapen

Zebrafisken är en sedan länge vanlig syn i våra akvarier. Med ursprunglig hemvist i Asiens tropiska sötvatten har den med sin lättskötthet blivit populär över hela världen. På senare tid har den även simmat in i laboratorierna, och utgör idag det näst vanligaste ryggradsdjuret i vetenskapliga studier. Nu behövs verktyg för att tillvarata dess fulla potential, och inom kort lanserar forskare vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet en ny testmiljö som möjliggör effektiv kartläggning av enskilda fiskars beteendeprofil.

– Vi har i samarbete med Svante Winberg, professor i beteendeneuroendokrinologi, utgått från den modell Bengt Meyerson skapade för gnagarstudier och applicerat den på zebrafiskar. Den miljö vi nu introducerar är ett akvarium med specialdesignade zoner där användaren med hjälp av infraröd strålning kan fastslå hur varje fisk agerar inför potentiella risker och dess drivkraft att undersöka främmande miljöer, vilket är relevanta data inom bland annat beteendeforskningen, säger Erika Roman, professor i husdjurens neurofysiologi.

Zebrafisken har en mängd egenskaper som gör den attraktiv för forskare: reglerbar genetik, snabb utveckling – redan två dagar efter befruktning har den hjärta, hjärna och seende ögon – och smidigt upptag av substanser i vattnet. Att den dessutom är lätt att hantera medför låga omkostnader – experimenten blir avsevärt billigare än att utföra dem på möss – och med den nya testmiljön får vetenskapen tillgång till ett praktiskt och sofistikerat verktyg som öppnar för komplexa studier inom en rad discipliner.

– Redan i utvecklingsfasen av vår modell gjorde vi flera intressanta iakttagelser. Vi såg bland annat att de zebrafiskar som fångats vilt i Indien utforskade alla zoner lika länge, medan zebrafiskar som i flera generationer fötts i laboratorier främst uppehölls sig i vissa få zoner, likaså att könsskillnader är avsevärt större i den laboratorieodlade gruppen. Vi kunde också konstatera att fiskarna beter sig lika vid sitt andra besök i testmiljön, vilket är en stor fördel jämfört med de klassiska beteendetester berättar Laura Vossen, postdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Gruppen planerar att publicera sina resultat under 2021 och kommer samtidigt att tillgängliggöra ritningar som möjliggör för andra forskarteam att konstruera identiska testmiljöer. Tidiga presentationer av modellen har väckt stort intresse och Erika Roman bedömer att materialet kommer att ha stor relevans för forskare inom bland annat ekologi, toxikologi, genetik, läkemedelsutveckling och beroendeområdet.

– Zebrafiskar fortsätter att spela en allt viktigare roll inom vetenskapen. Och ju fler avancerade redskap vi utvecklar som hjälper oss att analysera deras beteende, desto mer kommer vi att lära oss. Vår modell kräver ytterligare validering, men att den möjliggör kartläggning av multipla beteendevariabler i en och samma testsituation gör mig övertygad om att vi skapat ett betydelsefullt komplement till traditionella prekliniska verktyg.