Samverkan för en mer hållbar livsmedelsbransch

För att Sverige ska bli självförsörjande när det gäller vegetabiliska proteiner, krävs nya tekniker och värdekedjor. När det gäller baljväxter kommer de flesta produkter från importerad råvara.

För att Sverige ska bli självförsörjande när det gäller vegetabiliska proteiner, krävs nya tekniker och värdekedjor. När det gäller baljväxter kommer de flesta produkter från importerad råvara.

Samverkan är nyckeln när livsmedelsbranschen ska ställa om. Finest är en fyraårig centrumsatsning som består av Rise, Chalmers och Uppsala universitet samt 15 aktörer från det svenska näringslivet. Målsättningen är att accelerera omställningen till ett mer hållbart livsmedelssystem.


– För planeten, hälsan och framtiden måste vi förändra vårt livsmedelssystem i grunden, det är något vi är överens om. Och det är bråttom. Vi som är involverade i Finest vill arbeta tillsammans för att skapa förutsättningar för nya innovationer som leder till en ännu mer miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar livsmedelssektor, säger Karin Östergren, koordinator för Finest.

Thomas Lennerfors, professor i industriell teknik.
Foto: Mikael Wallerstedt

Vid Uppsala universitet deltar avdelningen för industriell teknik, som kommer att driva ett arbetspaket om systeminnovation. Fokus ligger på innovationer inom tre områden: svenska skogsbär, svenska baljväxter och experimentell framställning av livsmedel.

– Genom Finest ser vi möjligheter att fördjupa vår tidigare forskning om livsmedelssystemet och dra nytta av vår pågående forskning inom innovation och hållbarhet i andra branscher såsom life science, energi, it, bygg och sjöfart för att bättre förstå särdragen i livsmedelssystemet, säger Thomas Lennerfors, professor i industriell teknik.

Forskningsresultat ska testas

Idag medverkar 15 livsmedelsföretag och två regioner i Finest. Resultat från forskningen ska snabbt kunna testas i en testarena och resultaten därifrån kommer kontinuerligt spridas vidare till industrin via olika plattformar som är öppna för projektets aktörer. Öppenheten underlättar samverkan och tanken är också att nya forskningsområden kommer att skapas när behov uppstår.

Karin Östergren, koordinator för Finest.

– Det som gör forskningen unik är att vi också fokuserar på att förstå hur systemet fungerar och hur systemets aktörer kan arbeta tillsammans för att åstadkomma en förändring och snabbare och mer effektivt nå konsumenten med klimatsmarta, goda och hälsosamma livsmedelsprodukter, säger Karin Östergren.

Initialt har tre värdekedjor med stor potential för omställning valts ut: svenska skogsbär, svenska baljväxter och experimentell framställning av livsmedel. Skogsbär är en underutnyttjad resurs med många hållbarhetsutmaningar. Dessutom är skogsbär ett superbär när det gäller nyttigheter och det går att göra stora förbättringar när det gäller att ta hand om bären bättre och att använda dem i produkter.

Självförsörjande på vegetabiliska proteiner

Den andra värdekedjan handlar om baljväxter, där de flesta produkter idag kommer från importerad råvara.

– För att Sverige ska bli självförsörjande när det gäller vegetabiliska proteiner, krävs nya tekniker och nya värdekedjor, säger Karin Östergren.

Den tredje värdekedjan, och kanske den mest utmanande, handlar om nya experimentella livsmedel som inte tar jordbruksmark i anspråk. Som exempel kan nämnas fettsyror som framställs av koldioxid och energi.

Centrumet har fått finansiering för fyra år från Formas, som är en forskningsfinansiär för hållbar utveckling. I det långsiktiga perspektivet är visionen att vara ett väletablerat svenskt kunskaps- och forskningscenter som påskyndar innovation genom behovsstyrd forskning, tillsammans med liknande forskningscentrum i Europa.

Annica Hulth

Läs mer

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin