Vetenskaplig utvärdering av matchande integrationsmöten
För första gången ska man vetenskapligt studera en integrationsverksamhet med matchande möten mellan etablerade och nya svenskar. Det sker i ett samarbete mellan Uppsala Immigration Lab vid Uppsala universitet och Nya Kompisbyrån. Syftet är att mäta effekterna för deltagarna när det gäller jobb, sociala relationer, värderingar och bostad.
– Detta är ett av de första forskningsprojekten i världen där man använder RCT-metoden för att studera civilsamhällets roll för integrationen för utrikesfödda. Tidigare, icke-vetenskapliga utvärderingar har visat att mer än var fjärde person som matchats till en etablerad svensk uppger att de fått jobb eller praktik via sin nya kontakt. Vi vill få fram vetenskapligt underbyggda resultat, säger Mounir Karadja, forskare vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och en av forskarna i projektet.
Den ideella organisationen Nya Kompisbyrån har matchat drygt 40 000 nya och etablerade svenskar med varandra runt om i landet sedan 2014. Deltagarna matchas ihop baserat på gemensamma intressen, kön och ålder i syfte att öka chanserna för ett meningsfullt möte. Deltagarna träffas förutsättningslöst i cirka en timme, digitalt nu under pandemin, annars fysiskt över en fika eller en middagsbjudning hemma hos en av deltagarna.
– Vi ser hur dessa möten berikar de nya svenskarnas liv som för många är första gången de får en informell kontakt med en etablerad svensk. Vi ser även hur etablerade svenskar berikas med nya kunskaper om andra kulturer och levnadsöden genom dessa möten. Vi är därför glada över samarbetet med Uppsala Immigration Lab där vi tillsammans ska söka svar på vilka effekter som mötena ger, säger Mardin Baban, verksamhetschef för Nya Kompisbyrån.
Mer än 3 000 personer omfattas
Forskningen kommer att omfatta mer än 3 000 personer som rekryteras via Nya Kompisbyråns hemsida. När nya deltagare anmäler sig för kompismatchning får de också frågan om de även vill delta i forskningen. Deltagarna består av tre grupper: en tredjedel är nya svenskar, en tredjedel etablerade svenskar och en tredjedel är en kontrollgrupp. Under 12 månader kommer varje individ att kontinuerligt få svara på enkäter om sin situation. Insamlandet av data förväntas ta ungefär tre år, med förhoppning om att kunna presenterar delresultat efter lite mer än ett år.
Den vetenskapliga metod som används kallas RCT, randomiserad kontrollerad studie. Den innebär att man låter lotten avgöra vilka personer som matchas och vilka som hamnar i en kontrollgrupp. Genom att jämföra matchade personer med de i kontrollgruppen över tid kan man sedan mäta effekten av mötena.
Elin Bäckström
Fakta: Uppsala Immigration Lab och Nya Kompisbyrån
- Vid Uppsala Immigration Lab, UIL, vid Uppsala universitet, samarbetar forskare från spridda områden, bland annat statsvetare och nationalekonomer, för att forska kring frågor om migration och arbetsliv. forskar kring frågor om migration och arbetsliv där kunskapen fortfarande är begränsad. Ambitionen är att skapa ny och relevant kunskap och att kommunicera detta med ett tydligt policyperspektiv.
- Nya Kompisbyrån, NKB, är en av Sveriges största ideella organisationer med fokus på att stärka integrationen och öka gemenskapen i samhället. Fram till i dag har NKB matchat drygt 40 000 nya och etablerade svenskar med varandra. Deltagarna är 18–90 år med ursprung i över 130 länder.