Nu kommer verktygen som kan öppna nya dörrar inom cancerforskningen

Med Molboolean kan specifika proteiner märkas med unika färger.

Proteiner utgör en central byggsten i allt levande och utför en rad essentiella uppgifter. De beskrivs bäst som cellens arbetare där de agerar fritt eller i samverkan. För att fullt ut förstå deras betydelse och funktion behöver vi metoder att mäta proteinernas aktivitet, och då Uppsala universitet nyligen uppmärksammade 15 Attraktiva Innovationsprojekt var Molboolean och Ola Söderberg, professor i farmaceutisk cellbiologi, bland mottagarna.

– Molboolean är en teknik vi har utvecklat för märkning av specifika proteiner med unika färger, där de proteiner som binder till varandra får kombinerade färger. Det möjliggör analys av enskilda proteiner i vävnadssnitt med förstärkta signaler, vilket genererar mer information än tidigare tillgängliga verktyg. Just nu modifierar en extern aktör metoden till färdig produkt i syfte att nå marknaden inom ett par år, säger Ola Söderberg.

Med Molboolean får industri och forskare tillgång till ett verktyg som bedöms ha stor potential inom bland annat rutindiagnostik – och det är just som problemlösare Ola Söderbergs forskargrupp skapat sig ett namn inom molekylärbiologin: Att identifiera utmaningar och utveckla de metoder som krävs för att möta dem. Längs vägen har teamet gjort en rad uppmärksammade publiceringar som idag citeras och appliceras i tusentals sammanhang.

– Kort sammanfattat utvecklar vi tekniker som öppnar nya dörrar för forskare världen över. Flera av de verktyg vi introducerat bygger på den analysmetod, in situ PLA, vi lanserade i Nature Methods år 2006. Våra metoder är väl använda, och varje vecka tar vi emot frågor och ytterligare önskemål, vilket inte sällan ger oss uppslag till framtida forskningsprojekt.

Till proteinernas viktigaste uppgifter hör att i rollen som enzymer katalysera kemiska reaktioner. Att molekylärbiologisk forskning ofta är avhängig naturliga enzymer kan medföra begränsningar, och i syfte att möjliggöra nya metoder har Ola Söderberg utvecklat Sloppymerase, ett artificiellt enzym med potential att bana väg för en teknik som tillåter kartläggning av DNA-skador.

– Enzymet är redo att tas i bruk och vi inväntar för närvarande patent för att därefter publicera vårt arbete under 2022. Parallellt hoppas vi med Sloppymerase utveckla nya modellsystem för laboratoriestudier av cancerutveckling. Resultaten ger oss all anledning att möta framtiden med optimism, och vi hoppas inom kort ha finansieringen klar för att ta nästa steg, berättar Ola Söderberg.

Trots många och viktiga framsteg finns både nyfikenheten och glädjen i den kreativa processen kvar och driver Ola Söderberg att utveckla nya metoder, en konstant rörelse framåt vars kraft han tillskriver sin grupp och den omgivning i vilken de verkar.

– Jag ser oss som ett välkomponerat team där alla har sina tydliga roller och varje enskild kompetens kommer till sin rätt. Att vi 2017 tog steget till Uppsala universitets Farmaceutiska fakultet – vars många skickliga grupper kompletterar varandra och uppmuntrar till intressedriven forskning – har tillfört ytterligare en värdefull dimension till vår verksamhet. Idag befinner vi oss helt enkelt i en oerhört gynnsam miljö som ger oss den stimulans och de förutsättningar vi behöver för att fortsätta bidra till de cellbiologiska vetenskapernas utveckling.