Största dna-kartläggningen av inflyttningsvåg till Filippinerna

– Hittills har man trott att det är hur jordbruket brett ut sig och att folkgrupper följt med det som styrt de senare migrationsvågorna. Våra resultat visar att det snarare är förändringar i klimatet som har spelat en större roll när det gäller de stora massrörelserna i befolkningsströmmarna, säger Maximilian Larena, forskare vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet och försteförfattare av studien.

Korridor för migration mellan världsdelarna

Filippinernas över 7 000 öar har alltid varit en länk mellan Sydostasien, Australien, Nya Zeeland och de polynesiska öarna i Stilla havet. Under tusentals år har ögruppen fungerat som en korridor för migration mellan världsdelarna.

En grupp med forskare från bland annat Australien, Taiwan och Filippinerna, ledd från Uppsala universitet, visar i en ny studie hur stort och sammansatt den filippinska befolkningens ursprung, inbördes släktskap och genetiska mångfald är. Genom att typa 2,3 miljoner dna-markörer som är variabla hos oss människor och sedan använda beräkningsbiologiska metoder har de undersökt filippinarnas dna. Forskarna analyserade dessa markörer från mer än 1 000 individer som representerar 115 filippinska kulturgrupper.

Fem större inflyttningsvågor

I studien kommer det fram att under årtusenden har Filippinerna befolkats genom åtminstone fem större inflyttningsvågor. De etniska grupperna har kommit i olika omgångar. Negritos blev de första filippinarna och de följdes av bland annat grupper som kallar sig själva Manobo och Sama.

De senaste tre befolkningsvågorna skedde för mellan femtontusen och sjutusen år sedan. Det var under samma period som klimatförändringar gav stora geografiska förändringar i området. Till exempel steg havsnivån: Sunda, som fram till dess var en stor och fruktbar landmassa mellan Sydostasien och Oceanien översvämmades och landbryggan mellan Taiwan och södra Kina hamnade under vatten.

Mer än 7 000 år sedan

– Vår studie slår hål på det synsätt som dominerat forskningen om människans historia; att språk, levnadssätt, kultur och människor alltid följs åt som en enhet, ofta kallat ett ‘neolitiskt paket’. Vi kan visa att nya grupper människor kom till Filippinerna redan för mer än sju tusen år sedan och att det är de här grupperna som tar med sig de austronesiska språken. Först tretusen år senare kommer jordbruket dit, troligen med besläktade grupper med det skedde alltså långt efteråt, säger Mattias Jakobsson.