”Det största hotet mot demokratin är uppgivenheten”

Sofia Näsström, professor vid statsvetenskapliga institutionen, har skrivit en lättläst bok som ställer tio enkla frågor om demokrati.

– Jag tror att de flesta av oss vet vad demokrati är, men vi har tappat tråden. Det här hänt mycket på kort tid. Vi har sett EU-migranter komma hit och tigga, populistiska partier har kommit in i riksdagen, vi har genomlevt en pandemi där samhället stängt ner. Och i USA har vi sett en president som på allvar försökt kuppa demokratin i landet. Så vi undrar: pallar demokratin för trycket? Jag tänkte att vi behöver en lättläst bok som ställer tio enkla frågor om demokrati.

Vilka vänder sig boken till?
– Den vänder sig till en intresserad allmänhet. Boken riktar sig också till studenter på universitetet och kan användas av oss universitetslärare i undervisningen. Den kommer också som ljudbok.

Hur mår demokratin i världen idag?
– Den mår inte alls bra. Det ser vi inte minst i stora studier som visar på en nedgång i antalet länder som räknas som demokratier. I stabila demokratier ser vi en nedmontering i form av en innovation där man håller fast vid valet, det vill säga att folk går och röstar som i Ungern och Polen, men man försvårar för oppositionen, undergräver fria medier och domstolar.

Vilka är de allvarligaste hoten mot demokratin?
– Många säger populismen eller främlingsfientligheten. Men nej, det är faktiskt uppgivenheten: att vi som medborgare upplever att vi inte har förmåga att förändra saker. Vi talar om hot, men vi måste alltid försvara demokratin. Demokrati betyder att vi har frihet att börja om.  Det är det demokrati handlar om, och vad vi faktiskt gör när vi går och röstar vart fjärde år. Ett annat hot handlar inte bara om faktaresistens utan om att vi också tappat känslan för världen som vi delar med andra, det offentliga. Man kan inte bara tänka på sig själv, det kan göra oss lite dumma. Offentliga samtal, offentliga institutioner är viktiga.

Vad kan vi göra för att skydda demokratin?
– Det finns tre saker. Man ska vara aktsam om språket, se människor i ögonen och försöka hålla en schyst attityd. Man kan kämpa för en sak och ta strid för den. Bestäm dig för att det här biblioteket ska överleva, den här tidningen är viktig eller den här lagen som handlar om det här och det här ska finnas kvar.

– En tredje sak är att hålla på professionerna. Titta vad som hände i USA där det var valförrättarna och juristerna som stod pall. Vi forskare måste värna vår yrkesroll så att ingen ska kunna använda oss för sina egna syften.