Så styrs vår konsumtion när ekonomin försvagas
När en konjunkturnedgång fördjupas håller hushållen hårdare i plånboken. Bilköpet får vänta av rädsla för att förlora jobbet. Och blir vi arbetslösa tvingas vi även dra ner på förbrukningsvaror. En ny teoretisk modell gör det möjligt att förutsäga hur vi spenderar våra pengar.
institutionen, Uppsala universitet.
Foto: Hanna Weitz
– Modellen är avsedd för att förutsäga hushållens konsumtion och sparbeslut. Tidigare modeller har mestadels tittat på förbrukningsvaror, medan vår tittar på både förbrukningsvaror och kapitalvaror, säger Erik Öberg vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och som har utvecklat modellen tillsammans med sin kollega Karl Harmenberg vid Copenhagen Business School i Köpenhamn
I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Monetary Economics har de använt modellen för att undersöka hur hushållens konsumtionsmönster påverkas vid en recession, det vill säga en konjunkturnedgång.
– Det som är inlagt i modellen är statistisk beskrivning av hushållens inkomster. Det viktiga i sammanhanget är att inkomsterna är osäkra och hushållen inte vet om de kommer att drabbas av arbetslöshet. Resultaten visar att olika saker spelar roll. Förbrukningsvaror minskar under en recession på grund av uteblivna inkomster när hushållen förlorar sina jobb. Men uteblivna köp av kapitalvaror beror främst på att arbetande hushåll är rädda för att inte få behålla sina jobb, säger Erik Öberg.
Faktisk och förväntad ekonomi
Konsumtionsmönstret följer alltså både hushållens faktiska och förväntade ekonomi. Detta återspeglas också i mönstret av efterfrågan på de olika varukategorierna.
– Kapitalvaror som till stor del utgörs av bilköp, går främst ner i början av en recession, medan nedgången av förbrukningsvaror är jämt fördelad, säger Erik Öberg.
Modellen förutsäger också att hushåll med små ekonomiska buffertar har mindre benägenhet att lägga ett extra tillskott till sin ekonomi på kapitalvaror. De är med andra ord inte så sannolikt att de går och köper en bil, medan deras vilja att lägga extrapengarna på förbrukningsvaror, till exempel mat, dryck eller hygienprodukter, däremot ökar.
Studera politiska åtgärder
Förutsägelser forskarna kunde göra utifrån modellen visade sig stämma väl överens med information som hämtats in från riktiga hushålls köp och sparbeteende.
– Den teoretiska modellen är främst avsedd för att undersöka konsumtionsmönster. Vi hoppas att vår forskning och vår modell ska kunna användas för att studera olika ekonomipolitiska åtgärder i framtiden . Modellen fungerar som ett laboratorium där vi kan experimentera med olika ingrepp. Vad blir konsumtionseffekten av penningpolitiska stimulanser, generösare a-kassa eller större jobbskatteavdrag är exempel som modellen kan svara på, säger Erik Öberg.
Åsa Malmberg
Publikation
Karl Harmenberg, Erik Öberg, Consumption dynamics under time-varying unemployment risk, Journal of Monetary Economics. DOI: 10.1016/j.jmoneco.2020.10.004