Antibiotikaresistens och beteendeförändringar i fokus på toppmötet Uppsala Health Summit

Till toppmötet Uppsala Health Summit kommer experter från olika vetenskaps- och verksamhetsområden för att diskutera hur beteendeförändringar kan motverka antibiotikaresistens.

Överdriven och felaktig användning av mediciner till människor och djur samt otillräcklig hygien i vården är några viktiga orsaker till utvecklingen och spridningen av antimikrobiell resistens. En utbredd antibiotikaresistens påverkar hela hälso- och sjukvården, till exempel blir cancerbehandlingar, organtransplantationer och barnafödande mer riskfyllda när infektioner inte längre kan bromsas med antibiotika. Människor i låginkomstländer med svaga sjukvårdssystem drabbas hårt när vanliga bakterieinfektioner och parasiter blir allt svårare att bota.

Helhetsgrepp behövs

Till toppmötet Uppsala Health Summit kommer experter från olika vetenskaps- och verksamhetsområden för att diskutera hur individuella beteenden och organisationers normer och kulturer bör förändras för rädda våra mediciner och se till att de finns att tillgå där det verkligen behövs.

– Vi är i ett kritiskt skede nu, där utvecklingen av nya antibiotika sedan länge avstannat, medan vi samtidigt ser en fortsatt felanvändning av dessa livräddande läkemedel . Vad vi behöver nu är ett starkt politiskt ledarskap som tar ett helhetsgrepp och ser över problemet. Vi måste skapa en förståelse i samhället för vad som krävs på olika nivåer och av olika aktörer, och att vi alla kan bidra genom våra val och beteenden, säger Otto Cars, seniorprofessor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och grundare av nätverket ReAct som är medarrangörer till mötet.

Öppna föreläsningar och workshops

Mötet innehåller både plenarföreläsningar som är öppna för alla och workshops för inbjudna experter från hela världen. Frågor som kommer att diskuteras är till exempel: Hur bör vi kommunicera kring antimikrobiell resistens till olika målgrupper för att fler människor ska förstå riskerna och hur de kan bidra till förändring? Hur kan livsmedelsindustrin hjälpa kunder att göra antibiotikasmarta och hållbara val i butiken? Vad kan veterinärmedicin och humanmedicin lära av varandra vad gäller smittskydd?

– Trots att medvetenheten om antimikrobiell resistens ökar finns det fortfarande många missuppfattningar. Det är ett komplext ämne som måste förklaras på olika sätt för olika målgrupper. För att vi ska nå ut på rätt sätt och påverka krävs mer deltagande från beteendevetare och samhällsvetare, och vi behöver starkt politiskt ledarskap för att driva frågan i alla läger, säger Ulf Magnusson, professor i veterinärmedicin vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och programrådsordförande för Uppsala Health Summit.

Bland föreläsarna finns bland andra professor Dame Sally Davies, Storbritanniens särskilda sändebud för frågan om antimikrobiell resistens, Sveriges socialminister Lena Hallengren, dr Hanan Balkhy, som leder Världshälsoorganisationens arbete med antimikrobiell resistens och dr Eldar Shafir, som är professor in beteendevetenskap på Princeton universitetet i USA. Dr. Franck Berthe från Världsbanken föreläser om ekonomiska verktyg för att minska antibiotikaanvändningen.

Eftersom vacciner spelar en viktig roll i att minska smittspridning och därmed användningen av antibiotika och andra läkemedel, handlar en session om hur man hanterar det växande vaccinmotståndet i världen. Bland annat kommer kommer journalisterna bakom SVT-dokumentären ”Vaccinkrigarna” att intervjuas.

Läs mer i rapporten

I samband med toppmötet lanseras en rapport som är framtagen som underlag för de samtal som kommer föras. Rapporten ger en bred och aktuell överblick över de förändringar som bör ske inom handeln, sjukvården, läkemedelsindustrin, djursektorn och miljön. Den redogör för argument för hur alla kan bidra, oavsett om man är patient, förskrivande läkare, lantbrukare, veterinär, apotekare, sjukvårdsarbetare, politiker eller konsument.

Rapporten kan laddas ner via Uppsala Health Summits webbplats.