De nya kärnkraftssystemen – svaret på vår framtida elförsörjning?

I detta avsnitt av UppTalk Weekly diskuterar Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet, kring frågor om kärnkraftens roll i samhället idag och i framtiden. Är kärnkraft svaret på framtidens energiförsörjning? Hur kan vi utveckla kärnkraftssystemen? Behöver vi verkligen kärnkraften? Kan vi behålla den välfärdsnivå vi är vana med utan kärnkraft? Är politiska svängningar en utmaning för utvecklingen? Och hur är det med slutförvaret? Är slutförvaringsproblematiken löst?

Den kärnkraft vi har idag i Sverige bygger på den så kallade ”andra generationens kärnkraft” som kom under 60- och 80-talen. Idag skapas ”den tredje generationen” runt om i världen som kan sägas vara en utveckling av tidigare reaktorer. Den bygger på samma principer som tidigare men har mer utvecklade säkerhetssystem. Nu har man också börjat utveckla mindre reaktorer som ska kunna användas till mer lokala behov – en teknik som kallas ”generation 3+”.

Ane Håkansson forskar om ”fjärde generationens kärnkraftsystem” som skiljer sig en hel del från tidigare reaktorer och system.

– Till skillnad från dagens reaktorer så kan man i de nya använda en större spännvidd av bränslen, berättar Ane Håkansson. Man kan använda en betydligt större del av natur-uranet och man kan också återvinna gammalt bränsle för att göra nytt bränsle. I det generation 4-systemet ingår, förutom reaktorer, också bland annat återvinningsanläggningar, bränsletillverkning och logistik. Men vi behöver mer utvecklingsarbete för att få en ännu högre återvinningsgrad. Med återvinning får vi också en mindre del avfall för slutförvaring.

Lyssna på samtalet ”Avfall eller energiresurs – är fjärde generationens kärnkraftssystem svaret på världens framtida energiförsörjning?