Hjärnskada kan påvisas hos covid-19-patienter

Bilderna illustrerar patologiska fynd på MR undersökning av hjärnan hos en patient som drabbats av covid19 med svåra neurologiska symtom.

Bilderna illustrerar patologiska fynd på MR undersökning av hjärnan hos en patient som drabbats av covid19 med svåra neurologiska symtom.

Många covid-19-patienter har neurologiska symtom, men rutinprover visar oftast inte någon hjärnpåverkan. I en studie vid Uppsala universitet har forskare upptäckt skador på hjärnan hos patienter, genom att analysera prover från ryggmärgsvätskan.


Elham Rostami, neurokirurg vid Akademiska
sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

– Det här är patienter som vårdas inneliggande på Akademiska sjukhuset med lätta eller svåra neurologiska symtom. Vi tittar på hur man kan diagnostisera detta, prognostiskt säga hur det ska gå för de här patienterna och gör en uppföljning av långtidseffekterna, säger Elham Rostami, neurokirurg vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Hon och hennes forskargrupp var tidigt ute med sin forskning om covid-19 och skador på nervceller i hjärnan. Redan i april 2020 initierades studien Covid 19 Neuro i samarbete med Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och flera grupper på Uppsala universitet. En delstudie på 19 patienter publicerades nyligen i European Journal of Neurology.

Vad är det för neurologiska symtom som patienterna har?
– Det är allt från huvudvärk och att tappa lukt och smak till svårare neurologiska symtom som att man blir medvetslös eller får hjärnskador.

Hur kommer ni att följa upp dem?
– Patienterna kommer årligen att följas upp. Dels gör vi en klinisk undersökning och dels gör vi olika tester som har t ex med den kognitiva förmågan att göra, som koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter och trötthet. I vissa fall gör vi även en uppföljande MR-undersökning. Några få utvalda kommer också att genomgå PET-undersökningar.

Så det handlar mycket om att kunna visa på skador i hjärnan?
Ja, när patienterna har symtom och genomgår lumbalpunktion ser vi inte några stora avvikelser i de vanliga rutintesterna. Det vi har gjort i forskningssyfte är bland annat att titta efter hjärnskademarkörer som man har använt i hjärnskakning och skallskador. Vi tittar också på antikroppar i ryggmärgsvätskan och hur det kan korrelera till akuta och kvarvarande symtom.

Det ni kan se i ryggmärgsvätskan är proteiner som utsöndras vid hjärnskada. Kommer det här att kunna användas inom vården?
För vissa diagnoser så används ju redan de här markörerna, men för covid–19 så är det vi och kanske några få andra grupper i världen som har tittat på det här. Vi testar alla våra patienter när vi tar ryggmärgsprov.

Vi var bland de första som rapporterade om att vi detekterade detta i ryggmärgsvätskan och vi är bland de första som har sett ett svårt encefalitfall (hjärninflammation) till följd av covid-19 och rapporterat om det. Ju mer tiden går desto mer kommer vi att se studier om detta och speciellt om dem med kvarvarande neurologiska symtom.

Varför får vissa neurologiska skador av covid-19?
Just nu finns det olika teorier och det rör sig nog om olika grupper av patienter. Ett alternativ man har diskuterat och sett tecken på i djurförsök är att viruset direkt angriper hjärncellerna, men om den mekanismen förekommer hos människan är det nog en ytterst liten patientgrupp. I en del andra fall misstänker man en autoimmun reaktion när man får sjukdomen som angriper hjärnan. Sen finns det en grupp som får neurologiska symtom på grund av att de får stroke och blodproppar.

–Ju mer vi börjar lära oss av hur viruset angriper nervsystemet ju duktigare kommer vi bli på att diagnostisera och prognostisera när vi ser det här i sjukvården.

Vad finns det för behandling?
– I de svåra fallen har vi behandlat patienterna med plasmaferes i Uppsala och i de få fallen som det har varit aktuellt har det gått väldigt bra. Men det behövs större studier, där vi kan utvärdera den verkliga effekten av behandlingen samt till vilka grupper och när man ska sätta in den här behandlingen.

Vad återstår att forska om på det här området?
Det finns så mycket att titta på, till exempel varför vissa får väldigt svåra neurologiska skador och svåra kvarstående symtom medan andra inte ens får förkylningssymtom.

Det är också en fråga om de socioekonomiska effekterna. Det finns personer som är totalt påverkade av sina symtom och inte kan gå tillbaka till arbetet, fast de har varit väldigt aktiva tidigare. Det är väldigt viktigt för både patienter och vården att kunna med till exempel blodprov eller ryggmärgsprov detektera tecken på påverkan på nervsystemet som är direkt kopplad till covid19. Då kan patienterna känna sig trodd och lättare hantera sin situation samtidigt som vården kan hitta sätt att bemöta och eventuellt behandla detta.

Annica Hulth

Publikation


Artikeln är publicerad i European Journal of Neurology: Biomarkers for central nervous system injury in cerebrospinal fluid are elevated in COVID‐19 and associated with neurological symptoms and disease severity, https://doi.org/10.1111/ene.14703

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin