Lyckat antibiotikasamarbete leds från Uppsala universitet

Enrico Baraldi är projektledare för PLATINEA: ”Vi såg att det behövde skapas en bättre dialog mellan vård och industri för att verkligen prioritera de viktigaste antibiotikaläkemedlen”.

– Vi har kopplat samman kompetenser och kunskaper om antibiotika och identifierat vilka åtgärder som bör prioriteras, säger projektledare Enrico Baraldi, professor i industriell teknik vid Uppsala universitet.

Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan och står i fokus för forskningsprojekt världen över. Samtidigt fortsätter systemen bakom tillverkning och distribution av antibiotika att lida av bristande effektivitet och inte minst kommunikation mellan industri och hälso- och sjukvård.

Det är något som samarbetsplattformen PLATINEA vill förändra. Det Vinnova-finansierade projektet startade 2017 och är nu inne i sin andra fas med fokus på samverkan. I den ingår sexton parter från akademi, industri, vård och myndigheter. Uppsala universitet koordinerar projektet under ledning av Enrico Baraldi, professor vid institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik.

– Uppsala universitets roll i det här är viktig på många sätt. Först och främst har universitetet upplevts som en oberoende part som verkligen kan hjälpa till att skapa en neutral mark där vård och industri kan komma in. Samtidigt har vi upplevt att det är bättre om fler universitet är med då de har kunskaper som kompletterar de som Uppsala universitet har, i vårt fall Karolinska Institutet, Göteborgs och Linköpings universitet.

Spetskompetens inom medicin och farmaci

I projektets inledande fas identifierades specifika antibiotikabehov och kunskapsluckor om effekter av antibiotika. Idag arbetar deltagare vid universiteten, Karolinska sjukhuset samt Akademiska sjukhuset med kliniska och prekliniska studier för att öka kunskapen om användning av gammal antibiotika. Ny evidens tas fram som kan leda till förbättring av rutinerna inom vården, exempelvis vid dosering av antibiotika.

En annan av aktörerna inom PLATINEA är Folkhälsomyndigheten som gjort en inventering av vilka studier som bör prioriteras.

– Det kan vara urinvägsinfektioner för gravida kvinnor som ingen har velat göra studier kring då det inte finns några pengar att tjäna på det. Men felaktigt använd antibiotika kan ge svåra biverkningar som utslagen bakterieflora och nedsatt immunförsvar. Det utgör ett stort lidande för många kvinnor, säger Enrico Baraldi.

PLATINEA har endast säkrat finansiering till ett fåtal av alla studier som skulle behöva göras; en mer omfattande kartläggning kan därför dröja fem till tio år. De interventionsstudier som just nu äger rum på flera sjukhus runtom i landet riskerar också att behöva skjutas upp då tid och resurser behöver avsättas till patienter med covid-19.

Kunskap om leveranskedjor och industriella system

Ett annat arbetsområde i fokus för PLATINEA är tillgången till antibiotika. Värde- och leveranskedjor har visat sig sårbara, inte minst under pandemin. Redan för ett år sedan kom dock PLATINEA med en rapport där de presenterade en lösning i form av omsättningslager av antibiotika. Vid variationer i efterfrågan eller leveransproblem skulle dessa lager ligga över de nuvarande lagernivåerna för att säkerställa en buffert i systemet. PLATINEA:s förslag lämnades nyligen över till socialdepartementet.  

– Det är en väldigt enkel lösning, säger Enrico Baraldi. Strukturen behöver inte förändras nämnvärt, man behöver bara identifiera var man ska skapa de här lagren. Och det är inte de här gamla beredskapslagren som man gömmer i ett berg. De här lagren ska finnas i systemet och skulle kunna organiseras på bara ett par-tre månader. Bara bestäm från regionernas håll och olika aktörer i sjukvårdssystemet och be leverantörer att systematiskt höja de här buffertarna.

Att identifiera avgörande variabler och föreslå konkreta åtgärder tillhör PLATINEA:s styrkor; därtill har de en process för att komma överens trots olika intressena hos industri, vård och myndigheter, menar Enrico Baraldi. Plattformens aktörer har utvecklat en mekanism för ständigt öppna diskussioner om olika incitamentsmodeller.

– Ta till exempel betalningssystem, där är vi helt medvetna om att det kommer att krävas jättestora förändringar i regelverk för att många av dessa bitar ska kunna genomföras. PLATINEA skulle kunna fylla en funktion av ett slags rådgivande organ. Men än så länge är vi bara på samverkansstadiet, att implementera det här kommer förhoppningsvis i nästa steg.

Söker fortsatt projektstöd

I april 2021 avslutas den andra fasen. PLATINEA hoppas därefter få finansiering från Vinnova för steg tre, implementeringsfasen. Då ska aktörerna se till att de resultat som tagits fram under steg två kan tas vidare för spridning och tillämpning. Projektet skulle då fortsätta i två år till.

– I slutändan vill vi att det som görs inom ramen för PLATINEA ska ha en samhällsnytta som uppstår i de aktiviteter industri, akademi och ibland vård gör tillsammans. Det låter så idealistiskt och bra, men vad jag har sett är att aktörerna har följt den här principen än så länge, säger Enrico Baraldi.  Vi har byggt en struktur där vi försöker balansera allas perspektiv i de olika beslut som fattas, och i de olika kunskapsbitarna, evidensen och resultaten som tas fram.