Alla kärl är olika – ny kunskap om byggstenarna kan leda till bättre behandlingar
Blod- och lymfkärlen i kroppens organ ser olika ut beroende på vilket jobb de har att uträtta. I ett nytt projekt kommer Lena Claesson-Welsh vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor att kartlägga och jämföra kärlens uppbyggnad i tre olika organ. Denna kärl-atlas kan sedan användas för att utveckla nya strategier för behandling av sjukdomar.
Blod- och lymfkärlen kommunicerar med alla organ i kroppen och samtliga organ påverkas av hur kärlen mår. Blodkärl förser vävnaderna med syresatt, energirikt blod och lymfkärlen samlar in det som läcker från blodkärlen. Förutom dessa basuppdrag har kärlen en rad specifika funktioner i varje organ. Funktionerna varierar beroende på vilket organ kärlet tjänar.
Att kärlen i kroppen ser väldigt olika ut är välkänt, men det saknas detaljerad kunskap om hur olika typer av kärl är uppbyggda, varför de ser ut som de gör och hur de bidrar till organens olika funktioner. Denna kunskapslucka vill forskarna bakom det nya projektet bidra till att täppa till.
De organ som kommer att utgöra grunden i den nya kärl-atlasen är centrala nervsystemet, huden och aorta. Tre organ med väldigt olika funktioner. Forskarna kommer att kartlägga uttrycket av gener och proteiner i organens kärl, både i det inre lagret av så kallade endotelceller och i det omgivande lagret stödjeceller.
– Det mest utmanande med projektet är att de analysmetoder som finns att tillgå begränsar oss. Analyserna är svåra, dyra och inte perfekta. Här kommer vi själva att behöva vara med och driva utvecklingen, säger Lena Claesson-Welsh.
Bygga en strukturell karta
Baserat på analyserna kommer forskarna att bygga en strukturell karta. Utifrån denna kan de visa vad som är gemensamt för flera kärl och vad som är unikt för kärlen i enskilda organ. Ett nästa steg blir att testa hur de unika delarna av den strukturella kartan för varje kärltyp bidrar till kärlets specifika funktion. Genom sådana analyser kommer man även att skapa en funktionell karta.
Kartorna kan sedan användas för att förstå svåra sjukdomar som drabbar kärlen i centrala nervsystemet, huden och aorta. I förlängningen kan det bli möjligt att rikta analyser och förbättrade behandlingar specifikt mot det som är unikt för varje kärltyp.
Linda Koffmar
Stort anslag till forskningsprojektet
Lena Claesson-Welsh, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi är huvudsökande för ett femårigt projekt som har beviljats 38 miljoner kronor: ”Vascular organotypicity in health and disease”.