Mörk pedagogik - ett nytt sätt att möta klimat- och miljöhot inom utbildning

Forskare vid Uppsala universitet och Aarhus universitet har tillsammans utvecklat ett pedagogiskt ramverk för hållbarhetsfrågor, bland annat influerat av amerikansk skräckfiktion.

Forskare vid Uppsala universitet och Aarhus universitet har tillsammans utvecklat ett pedagogiskt ramverk för hållbarhetsfrågor, bland annat influerat av amerikansk skräckfiktion.

Global uppvärmning, massutrotning, antibiotikaresistens. Vår tids hållbarhetsutmaningar är abstrakta begrepp och fenomen som är svåra att förstå vidden av men som kommer att få stora konsekvenser för människans liv och utbildning. Det menar en nordisk forskartrio som tagit fram ett ”mörkt” pedagogiskt ramverk i syfte att möta de nya behoven inom utbildning.


Stefan Bengtsson, Uppsala universitet

-  Dom här nya ödesfrågorna är både svårfångade, overkliga och skrämmande och utmanar själva grundförutsättningarna för vår förståelse av den pedagogiska processen där utbildningsinnehållet alltid ska vara begripligt, säger Stefan Bengtsson, nybliven docent i didaktik vid Uppsala universitet med särskilt fokus på utbildning för hållbar utveckling.

Tillsammans med forskare vid Aarhus universitet har Stefan tittat närmare på den här typen av hållbarhetsfrågor inom utbildning. Det svensk-danska forskarlaget har bland annat tagit fasta på den amerikanska skräckförfattaren H.P Lovecrafts berättelser om det skrämmande och icke-mänskliga. Forskarna pekar på hur människor på samma sätt som Lovecrafts litterära figurer pendlar mellan förnekelse och galenskap i mötet med vår tids klimat- och miljöhot.

- Det mörka i Lovecrafts berättelser pekar mot något i vår upplevelse av världen som vi för det mesta förnekar. Människor ha i alla tider försökt att på olika sätt hantera den här typen av svårdefinierbara hot. I vår forskning arbetar vi med hur utbildningen kan öppna upp för det mörka och hotfulla i syfte att utveckla en annan typ av pedagogik i en tid av klimatförändring, exploatering och massutrotning.

Inspiration till projektet om mörk pedagogik kommer också från den filosofiska rörelsen kring objektorienterad ontologi (OOO) och Timothy Mortons arbete med hyperobjekt. Här utforskas separationen mellan objektet så som de upplevs (fenomen) och objektet i sig själv (noumenon) och hur vi som människor behöver omdefiniera vår förståelse och relation till planeten och dess resurser.

- Hyperobjekt öppnar upp för ett annorlunda sätt att förstå miljö- och klimatfrågor inom både utbildning och utbildningsvetenskaplig forskning. Vårt arbetet är ett försök att översätta nya filosofiska utgångspunkter till kontexten av miljö- och hållbarhetsutbildning. Syftet är att öppna upp för nya sätt att se på utbildning och återupptäcka åsidoträngda undervisningspraktiker.

Viktor Jacobsson

Mer information


Howard Phillips Lovecraft

H.P Lovecraft (1890-1937) var en amerikanske författare känd för sina skräcknoveller med inslag av science fiction. Lovecraft har bland annat skrivit Cthulhu-mytologin och boken Necronomicon. Förutom författarskapet har Lovecraft efter sin död uppmärksammats för sina rasistiska och främlingsfientliga åsikter vilket forskarna tar avstånd från.

Timothy Morton

Timothy Morton är filosof och professor i engelska vid Rice University, Houston, USA och uppmärksammad för sitt ekokritiska arbete.

Morton har bland annat utvecklat begreppet hyperobjekt - en benämning för saker och fenomen så spridda i tid och rum att de inte kan knytas till en specifik plats eller område men som ändå är ständigt närvarande. Exempel på hyperobjekt i relation till miljö- och hållbarhetsfrågor kan vara kärnkraft, petroleum och mikroplaster.

Läs mer på Timothy Mortons blogg Ecology Without Nature.

Objektorienterad ontologi (OOO) är en rörelse inom filosofin grundad av den amerikanske filosofen Graham Harman och som vänder sig mot korrelationismen och antropocentrismen. En utgångspunkt inom OOO är att individuella identiteter (verkliga objekt) existerar oberoende av varandra och av mänskligt medvetande och är mer än summan av sina relationer.

Referenslista

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin