Klimataktivisters engagemang på energibolag

Klimataktivism kan ta sig uttryck på många olika sätt, visar en studie av hur anställda på ett kritiserat energibolag uttrycker sitt miljöengagemang på arbetsplatsen.

Klimataktivism kan ta sig uttryck på många olika sätt, och inte endast på gator och torg. Forskare vid Uppsala universitet har under flera år studerat hur personer som är anställda på ett av Europas mest kritiserade energibolag, i både Sverige och Storbritannien, uttrycker sitt miljöengagemang på arbetsplatsen. Företagets verksamhet attackeras ofta av externa miljöaktivister men angrips även inifrån av så kallade interna aktivister eller medarbetaraktivister.

För 15 år sedan kunde ett sådant miljöengagemang betraktas som hotfullt för många organisationer. En hel del miljöaktivister som tog med sig sitt personliga politiska intresse till arbetsplatsen kunde motarbetas eller avskedas.

– Numera är det mer trendigt med insidesaktivism, och vi ser att aktivism rent generellt sprider sig bortom sociala rörelser (social movements) till olika lukrativa verksamheter och professioner. Aktivism och företagande kan gå hand i hand. En miljörörelse kan växa inifrån ett kommersiellt företag, säger Annika Skoglund, docent vid institutionen för
samhällsbyggnad och industriell teknik och studiens huvudförfattare.

Bygger på etnografiska metoder

Studien som nu publiceras i journalen Organization Studies har skett i nära samarbete mellan företaget, Uppsala universitet och University of Exeter. Forskningen bygger på etnografiska metoder, med insamling av data på företagets vindkraftsverksamhet i Storbritannien och Sverige.

Ett av resultaten visar att klimataktivism kan existera parallellt med en etablerad organisationsstruktur, i det här fallet på ett företag vars diversifierade verksamhet inte betraktas som miljövänlig. Det vill säga, den traditionella hierarkiska organiseringen, uppifrån och ner, är inte avgörande för klimataktivismens framfart. De som delade ett starkt miljö- och klimatengagemang var till synes jämspelta, vilket gav den gröna aktivismen fritt spelrum mellan medarbetare och chef.

I studien har forskarna bland annat kommit fram till att aktivism inte alltid behöver uttryckas i form av en motrörelse, resistance, eller kamp, struggle, mot en tydlig fiende. Tidigare studier av insidesaktivism inom exempelvis statliga verksamheter har visat att grön aktivism strävar efter förändring, snarare än att den kämpar mot en tydligt definierad fiende.

Spridningen av en kollektiv kunskapsrörelse

I kunskapsekonomier allierar sig miljöaktivismen med starka kunskapsrörelser, till exempel den som handlar om klimatförändring, för att i professionella verksamheter sedan implementera kunskapen på kreativa och självorganiserade sätt. Sett ur ett perspektiv som fokuserar på spridningen av en kollektiv kunskapsrörelse så behöver klimataktivism därmed inte heller teoretiseras med hjälp av antagandet att den utförs av individer som identifierar sig som aktivister.

– Vår studie visar att aktivism kan växa fram som en positiv mellanmänsklig rörelse, exempelvis genom fredliga så kallade Do-It-Yourself-aktioner där man arbetar dagligdags, här och nu, med att skapa den framtida värld som önskas. Det är därför som vi genom forskning i gränslandet mellan politisk teori och organisationsteori bättre kan förstå de klimataktioner och den aktivism som utförs av energiföretagets medarbetare, säger Annika Skoglund.