Kväveoxid kan vara möjlig behandling vid covid-19

Uppsalaforskare undersöker om inhalation av kväveoxid skulle kunna vara en verksam behandlingsform vid covid-19.

Uppsalaforskare undersöker om inhalation av kväveoxid skulle kunna vara en verksam behandlingsform vid covid-19.

Forskare vid Uppsala universitet har funnit att en behandling som fungerade på det coronavirus som låg bakom sars-epidemin 2003 även har effekt på det närbesläktade viruset SARS-CoV-2 som orsakar den pågående covid-19-pandemin. Det handlar om kväveoxid, ett ämne kroppen själv producerar och som har virusdödande egenskaper. Studien publiceras i tidskriften Redox Biology.


Åke Lundkvist, professor vid Institutionen för medicinsk
biokemi och mikrobiologi. Foto: Mikael Wallerstedt

– Oss veterligen är kväveoxid den enda substans som hittills visat sig ha en direkt effekt på SARS-CoV-2, säger Åke Lundkvist professor vid Uppsala universitet och den som har lett studien.

Eftersom det ännu inte finns något effektivt botemedel mot covid-19 har de behandlingar som prövats främst riktats in på att lindra symptomen vilket kan förkorta vårdtiden och minskar dödlighet. Men det har hittills inte gått att bevisa att någon av behandlingarna påverkat själva viruset bakom infektionen.

Skyddande funktion

Kväveoxid (NO), är ett ämne som produceras naturligt i kroppen. Det fungerar bland annat som ett hormon och styr olika organ, till exempel spänningen i blodkärlens muskulatur och blodflödet mellan och inom organ. Vid akut lungsvikt kan NO ges som inandad gas i låga halter för att förbättra syresättningen i blodet. Under sars corona-epidemin 2003 prövades det med framgång. En viktig anledning till de lyckade resultaten då var att inflammationen i lungorna minskade. Och det var just den egenskapen hos kväveoxid forskarna nu intresserade sig för – det vill säga ämnets skyddande funktion mot infektioner genom att det är både antibakteriellt och antiviralt.

Deras studie bygger vidare på en upptäckt som gjordes på coronaviruset som orsakade den första sars-epidemin. Där hade det visat sig att NO, frisatt från S-nitroso-N-acetylpenicillamin (SNAP) hade en tydlig antiviral effekt. Forskarna från Uppsala universitet och Karolinska Institutet har nu undersökt hur det nya coronaviruset SARS Cov-2 som ligger bakom den pågående pandemin reagerar på ämnet. Och även på detta virus visade sig SNAP ha en tydlig virusdödande effekt som tilltog när dosen stegrades.

Simulera tänkbar behandlingsform

– I väntan på ett fungerande vaccin skulle förhoppningsvis inhalation av NO kunna vara en verksam behandlingsform. Dosering och tidpunkt för insatt behandling torde spela en viktig roll för resultatet och behöver nu snarast utredas, säger Åke Lundkvist.

Forskargruppen tänker nu gå vidare med att undersöka de antivirala effekterna av NO som avges i gasform. Det innebär att de ska konstruera en modell i laboratoriet för att på ett säkert sätt kunna simulera en tänkbar behandlingsform för patienter.

Åsa Malmberg

Publikation:


Referens: Akaberi, D. et al. 2020, Redox Biology, Mitigation of the replication of SARS-CoV-2 by nitric oxide in vitro. DOI: 10.1016/j.redox.2020.10173

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin