Ny kommission ska visa vägen bortom corona

Omstartskommissionen vill se ett konkurrenskraftigt framtida Sverige

Coronavirusets svallvågor når allt längre bortom vårdens och omsorgens korridorer. Akuta insatser för att begränsa smittspridning och antalet dödsfall har längs vägen kompletterats med insikten om det nödvändiga i en långsiktig plan: Vilket samhälle vill vi egentligen leva i när tillvaron återgår till det normala? I syfte att ta ut en konkurrenskraftig kurs för Sverige har Stockholms Handelskammare samlat elva ledande experter att inom ramarna för Omstartskommissionen utforma förslag till reformer i en rad strategiska områden.

– Den samhällsekonomiska kris vi upplever är unik i den meningen att vi medvetet åsamkat den i kampen mot viruset. Initialt förelåg ingen brist på resurser, snarare samlade många ofrivilligt sina pengar på hög eftersom det var svårt att konsumera annat än basvaror. Och kan vi inte köpa igång hjulen måste vi skapa en annan strategi. Dessvärre vet vi väldigt lite om vilka framtida förutsättningar vi har att förhålla oss till, så sannolikt är det inte tid för några större, omvälvande strukturförändringar på grund av erfarenheterna från corona, säger Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi och ansvarig för område Arbetsmarknad i Omstartskommissionen.

Vi står inför utmaningar som inte låter sig lösas helt enkelt: Antalet uppsägningar och varsel ökar snabbt över hela världen. I Sverige skrev 15 753 in sig som arbetslösa den tredje veckan i juni, en ökning med 61 procent jämfört med samma period året innan. Hårdast drabbas de som redan har en svag förankring eller överhuvudtaget inte tagit sig in på arbetsmarknaden. Enligt Arbetsförmedlingens bedömningar förväntas andelen arbetslösa ungdomar kommande år överskrida femton procent. Liksom vid tidigare kriser söker sig många till utbildningar, men även här krävs nya perspektiv.

– Ska samhället investera i ett utökat utbildningsuppdrag till följd av läget på arbetsmarknaden måste vi också skapa tätare dialog mellan lärosäten, arbetsgivare och studenter. I synnerhet universitet och högskolor behöver bli bättre på att identifiera och tillgodose arbetsmarknadens behov. De kunskaper vi förmedlar ska vara relevanta nog att resultera i en anställning. Situationen kräver att vi justerar alla gap mellan kursplaner och det arbetsgivarna efterfrågar, så här måste vi se och lära av yrkesskolorna, resonerar Oskar Nordström Skans.

Trots accelererande arbetslöshet väntas flera sektorer få svårt att tillsätta lediga tjänster. Reserestriktioner slår redan mot jordbrukets och livsmedelsproduktionens behov av utländska säsongsarbetare. I ett mer långsiktigt perspektiv framträder bland annat vård och omsorg som bristyrken. Till utmaningarna hör ofta otillräckliga finansiella resurser att avlöna potentiella medarbetare, och flera debattörer menar att alltför generösa arbetslöshetsförsäkringar och villkor för korttidspermitteringar kan hämma nödvändig flexibilitet på arbetsmarknaden.

– Just nu är det viktigt att ersättningssystemen når brett snarare än högt så att samhället både tillhandahåller nödvändig ersättning för många och håller sökviljan uppe. Samtidigt måste en utvidgning snabbt kunna skalas tillbaka så att Arbetsförmedlingen kan förmå arbetslösa att ta dessa betydelsefulla, men ibland oattraktiva tjänster. Även arbetsgivarna har här en central uppgift att öppna nya vägar till bemanning, och på sina håll är processen igång, som omskolningen av kabinpersonal för insatser i vården, konstaterar Oskar Nordström Skans.

En annan utmaning som konkretiserats under pågående pandemi är vårdens otillräckliga lagerberedskap. Redan i samband med leverantörsbytet hösten 2019 drabbades flera regioner av materialbrist med inställda operationer till följd. Idag saknar många verksamheter skyddsutrustning och läkemedel, vilket även åskådliggör känsligheten i internationella produktionsled. Flera andra branscher erfar motsvarande stopp i tillverkningskedjan, vilket förväntas kunna resultera i en form av framtida de-globalisering.

– Många företag som förlagt hela eller delar av sin produktion till andra länder kan mycket väl komma att omvärdera sitt val till förmån för nationella leverantörer. Det är också rimligt att antalet affärsresor över nationsgränser begränsas i syfte att minska sårbarheten mot pandemier. Å andra sidan är vårt samhälle så inkört i vissa ekonomiska system att vi tycks göra allt i vår makt för att rädda dem. Så även om vissa aspekter, som klimatet, rymmer uppenbara möjligheter till förbättring är jag inte alls övertygad om att det kommer att se så speciellt annorlunda ut efter corona, säger Jenny Andersson, gästprofessor vid institutionen för ekonomisk historia.

Omstartskommissionen tillkommer i en tid då många efterlyser just minskat avstånd mellan forskning och politik. Under pandemin har Folkhälsomyndighetens rekommendationer av nödvändighet fått visa vägen, men ett långsiktigt hållbart samhälle kräver tvärvetenskapliga mötesplatser där ny kunskap systematiskt når de beslutsfattande leden. Parallellt uttrycks farhågor kring ökad nationalism, protektionism och främlingsfientlighet om de internationella samfunden inte förmår skapa gemensamma aktioner.

– Europeiska Unionen må genomgå en kris, men behöver likväl hjälpa sina medlemsländer att reformera respektive nationalstat i syfte att öka deras individuella motståndskraft. Därigenom kan unionen stärka sin legitimitet och varje stat börja bygga de institutioner och få på plats de mekanismer som krävs för att möta framtida kriser. I det arbetet måste vetenskapen bidra med beslutsunderlag, vilket förutsätter att forskare från ett spektrum av discipliner involveras och engageras utan förväntan på konsensus. Och åtminstone i Sverige tas just nu flera sådana initiativ, så visst finns det hopp om framtiden, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap.

Kommissionens ambition är att presentera sitt reformförslag i god tid inför höstens politiska budgetsamtal. De inbjudna experterna har redan formulerat varsitt kapitel inom sitt specifika kompetensområde. Härnäst stundar gemensamma seminarier och revidering av innehåll. Men precis som Joakim Palme förespråkar råder inga krav på klädsam endräkt. Vid lanseringen av kommissionen framhöll Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholm Handelskammare, att nytänkande och mod utgör de ledstjärnor som kan ta oss stärkta ur krisen.

– Det viktiga är att vi skapar ett strukturerat underlag för en disciplinerad diskussion. Hittills röner vårt arbete stort intresse, och då Sverige – till skillnad från många andra länder – saknar en krisgrupp med ekonomiska experter som är direkt kopplad till de politiska leden hoppas jag att Omstartskommissionens bidrag möjliggör en övergång från nutid till framtid med strukturellt sunda åtgärder och långsiktig konkurrenskraft, säger Oskar Nordström Skans.