Stora välfärdskostnader av karantänsregler

Forskarna ville mäta de indirekta välfärdskostnaderna av att införa karantänsregler som begränsar människors möjlighet att lämna sina hem för annat än arbete.

Den pågående covid-19-pandemin har inneburit att karantänsregler införts i många länder.

– Det är viktigt att förstå de fördelar och kostnader som olika karantänsregler medför. En sådan analys bör ta hänsyn till både de direkta och indirekta effekterna en policy har på välfärden, säger Ola Andersson, docent vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom rapporten.

Forskarna ville titta närmare på den potentiella målkonflikten mellan att reducera dödsfallen och att stabilisera ekonomin.

– För att få en mer fullständig analys krävs också att man ser till mer indirekta effekter såsom det lidande och obehag som människor i karantän upplever. Till skillnad från direkta kostnader och fördelar som kan mätas med observerbar ekonomisk aktivitet och offentliga register är dessa indirekta kostnader svårare att få grepp om, säger Ola Andersson.

Hur många timmar utanför hemmet

Genom att genomföra en enkät ville forskarna mäta de indirekta välfärdskostnaderna av att införa karantänsregler som begränsar människors möjlighet att lämna sina hem för annat än arbete. I enkäten presenterades deltagarna för en uppsättning karantänsscenarier som skiljer sig åt i hur länge karantänen pågår och hur många timmar man tillåts vara från hemmet utanför arbetstid.

– Genom att låta deltagarna i studien ta ställning till en rad sådana scenarier som är kopplade till olika ersättningsnivåer, kan vi få ett välfärdsmått för kostnaden av att stanna hemma, säger Ola Andersson.

Karantän leder till indirekta kostnader

Resultaten indikerar att de indirekta välfärdskostnaderna av karantänsregler är betydande. Välfärdskostnaden för exempelvis en nationell en-månads karantänspolicy som endast tillåter åtta timmar utanför hemmet per vecka utöver arbetstid är 3,7 miljarder kronor. Detta motsvarar 9,1 procent av Sveriges månatliga bruttonationalprodukt. Kostnaden kan översättas till 29 600 så kallade kvalitetsjusterade levnadsår, vilket motsvarar mellan 3 700 och 8 000 dödsfall i covid-19.

– Vi finner att striktare och längre policys är disproportionerligt mer kostsamma än lindrigare policys. Exempelvis är den upplevda kostnaden för en två veckors karantän som tillåter fjorton timmar hemifrån utanför arbetstid 290 kronor per vecka, medan en sex veckors karantän som endast tillåter två timmar hemifrån utanför arbetstid uppgår till 2 200 kronor per vecka, säger Ola Andersson.   

Skillnader mellan befolkningsgrupper

Resultaten visar på tydliga kostnadsskillnader mellan olika befolkningsgrupper. Till exempel är kostnaderna för äldre personer betydligt högre än för resten av populationen även efter att man har tagit hänsyn till socioekonomisk status. Detta innebär att policyer som riktar sig mot de äldre kan ha högre kostnader än man tidigare trott.

– Vår studie omfattar bara kostnader som beror på begränsningar av människors fritid. För att få den totala samhälleliga kostnaden av en striktare policy måste kostnaderna av att stänga ner arbetsplatser, skolor samt barnomsorg och den generella reduktionen i ekonomisk aktivitet läggas till, säger Ola Andersson.

Camilla Scheinert