Ny teknik avslöjar örats inre hemligheter
Hur ser det egentligen ut djupt där inne i våra öron? Det är något som har varit mycket svårt att studera eftersom innerörat är skyddat av kroppens hårdaste ben. Men med hjälp av synkrotronröntgen går det nu att tredimensionellt avbilda detaljer inuti örat. Forskare från Uppsala universitet har tillsammans med kanadensiska kollegor använt metoden för att kartlägga innerörats blodkärl.
Studien kan ge en förklaring till varför det är så effektivt att behandla dövhet hos människor med så kallade cochleaimplantat, eller CI. Det är en metod som innebär att en elektrod som elektriskt stimulerar hörselnerven opereras in i innerörat. Hittills har cirka 500 000 personer runt om i världen behandlats med tekniken. I Uppsala utförs ingreppet även på patienter med grav hörselnedsättning men som kan uppfatta ljud med lägre frekvenser.
Nya vägar till hörselnerven
– Vi behöver bli bättre på att förstå det mänskliga hörselorganets mikroanatomi och hur inopererade elektroder påverkar strukturer i hörselsnäckan. Det kan leda till förbättrad elektroddesign och hörselresultat. 3D-rekonstruktioner gör att vi kan studera nya kirurgiska vägar till hörselnerven, säger Helge Rask-Andersen, seniorprofessor i experimentell otologi vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper.
Synkrotrnteknik ger nya möjligheter
För att kunna undersöka blodkärlen i de inre hörselorganen använde sig forskarna av synkrotronanläggningen i Saskatoon i Saskatchewan i Kanada. Anläggningen, som en av åtta i världen, är stor som en fotbollsplan och accelererar partiklar med mycket hög energi. Detta gör det möjligt att skapa bilder av innerörats minsta delar. Via datorbehandling kan bilderna sedan framställas tredimensionellt.
Bidra till ny kunskap
Forskarna hoppas att metoden i framtiden kan bidra till ny kunskap om sjukdomar som drabbar örat, såsom Ménières sjukdom, plötslig dövhet och tinnitus vars orsaker fortfarande till stor del är okända. Men än så länge är det inte möjligt att undersöka levande patienter med den här tekniken. Strålningen är för stark.
– Vi studerar preparat från avlidna, det vill säga donerade tinningben. Vår förhoppning är att tekniken kan modifieras i framtiden så att man kan få bättre upplösning än idag, säger Helge Rask-Andersen.
Publikation
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports. Referens: Xueshuang Mei et al. (2020), Vascular Supply of the Human Spiral Ganglion: Novel Three-Dimensional Analysis Using Synchrotron Phase-Contrast Imaging and Histology, Scientific Reports. DOI: 10.1038/s41598-020-62653-0
Åsa Malmberg