Ny studie avslöjar okänd sida av Astrid Lindgrens kreativa process

Malin Nauwerck, litteraturforskare, Svenska barnboksinstitutet, affilierad vid Uppsala universitet

– Astrid Lindgrens originalmanuskript öppnar en tidigare okänd dimension av hennes författarskap. I utkasten till Bröderna Lejonhjärta ser vi hur omsorgsfullt Lindgren utarbetar striden mellan draken Katla och lindormen Karm, en scen vars första skepnad återfinns redan i hennes Krigsdagböcker, men här finns också mer kuriösa detaljer, som att Jonatan Lejonhjärtas gyllene hår i en tidig version av första kapitlet var kolsvart.

Litteraturvetaren Malin Nauwerck driver sedan årsskiftet projektet Astrid Lindgren-koden i vilket hon leder dechiffreringen av författarinnans kvarlämnade anteckningsböcker: En mytomspunnen och i princip outforskad litterär skatt som låter oss följa Lindgrens kreativa process, från tidiga tankar till färdig roman.

– Manuskripten har länge setts som nyckeln till nya framsteg i forskningen kring Lindgren. Att ingen tagit sig an dem tidigare förklaras av att Astrid Lindgren stenograferade sina texter och den väl befästa uppfattningen att hennes stenografi skulle vara närmast omöjlig att tyda. När vi började granska materialet för att se om det gick att tolka med digitala metoder, såg vi att även manuell läsning låter sig göras relativt enkelt om man behärskar stenografi.

Processen har påbörjats med Bröderna Lejonhjärta, den av sina böcker som Astrid Lindgren i korrespondens beskrev som svårast att slutföra. Den mörka sagan om den tuberkulossjuke pojken Karl och hans modige storebror Jonatan tillkom under krävande personliga omständigheter då bland annat Astrid Lindgrens egen bror Gunnar avled. I sammanlagt femtiotvå block ryms mängder av strykningar och tillägg, men också olika versioner av början och slut.

– Bröderna Lejonhjärta är en mycket radikal bok med ett slut som fortfarande chockerar. Lindgren har uttryckt att hon tidigt bestämmer sig för att Jonatans inledande offer – då han i ett hjältedåd räddar Karl undan en eldsvåda – i berättelsens slut måste uppvägas av en jämförbar handling. Hur hon så småningom landar i bokens tvetydiga slut blir därför särskilt intressant att undersöka, säger Malin Nauwerck.

Mästerdetektiven Kalle Karlsson

I ett av blocken antyds också att Mästerdetektiven Kalle till en början inte alls hette Blomkvist, men att hans skapare valde att spara det tänkta efternamnet Karlsson till 1949 års pyssling Nils, och i synnerhet åt en viss propellerprydd, lagom tjock man i sina bästa år.

– I projektet ska vi även göra digital analys av Karlsson på taket smyger igen, ett mer lättillgängligt material med få personliga noteringar som Lindgren själv donerade till forskning. Det blir en värdefull indikator på hur väl våra metoder för digital transkribering kan fungera på Lindgrens stenografi generellt. Studien av dessa två manuskript kan ses som ett pilotprojekt. Blir det framgångsrikt räknar vi med att gå vidare i Astrid Lindgrens katalog vilken rymmer många mysterier som väntar på sin lösning. Själv är jag mycket intresserad av de många likheterna mellan Sagan om ringen och Mio min Mio som publicerades samma år!

Astrid Lindgren-koden möter redan stort intresse inom flera vetenskapliga fält. De kvarlämnade manuskripten utgör en av världens största samlingar stenograferat material, och förhoppningen är att det verktyg för digital textidentifiering och transkribering som just nu skapas av Anders Hast, professor i datoriserad bildbehandling, ska bana väg för fler studier av handskrivna dokument.

– Vi ser fram emot att kunna tillgängliggöra våra resultat. Framförallt vill vi göra transkriberingar av manuskripten tillgängliga för vidare forskning, och för att tillgodose det stora allmänintresset funderar vi även i termer av en digital utställning. Men allt det ligger längre fram i tiden, just nu är vi tacksamma för den möjlighet vi har fått att lösa Astrid Lindgrens egen kod.