"Vi underskattar vikten av biologisk mångfald”

”Det finns många studier om de positiva effekterna av naturliga miljöer och ekosystem för människors fysiska och psykiska välbefinnande”, säger Malgorzata Blicharska, institutionen för geovetenskaper.

I november 2019 publicerades en studie av Malgorzata Blicharska och Patrik Rönnbäck från Uppsala universitet samt forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Storbritannien i tidskriften Nature Sustainability. Studien visade hur biologisk mångfald kan bidra till att uppfylla FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, antingen direkt eller indirekt.

Uppslaget till studien fick Malgorzata Blicharska redan 2015. Då antog FN Agenda 2030 för hållbar utveckling och de globala hållbarhetsmålen började dyka upp i forskningsfinansiärernas utlysningar.

– I alla samtal om finansiering skulle du relatera till de globala målen för hållbar utveckling säger Malgorzata Blicharska. Då fick jag en idé: biologisk mångfald nämns i två hållbarhetsmål, de som rör hav och marina resurser, och ekosystem och biologisk mångfald.  Hur skulle det vara om det gick att undersöka betydelsen av biologisk mångfald för samtliga globala hållbarhetsmål?

I begreppet biologisk mångfald ryms all den variation inom arter, mellan arter och livsmiljöer som finns på jorden. Forskarna samlade systematiskt in exempel från vetenskapliga studier på betydelsen av biologisk mångfald och dess koppling till de globala hållbarhetsmålen.

Avgörande för föda och hälsa

Det forskarna fann var en mängd exempel på en direkt relation mellan biologisk mångfald och ytterligare tio hållbarhetsmål. Hur människan utnyttjar och exploaterar jord, vatten, skog, växter, djur och andra organismer har verkan för uppkomsten av hunger, fattigdom och ohälsa.

– Ett exempel är vårt beroende av pollinatörer för produktion av livsmedel. Vi ser ofta inte detta behov i Sverige för vi behöver inte odla många av de växter vi äter. Vi kan importera dem och köpa dem i livsmedelsbutiker, något vi fortfarande har råd med, säger Malgorzata Blicharska.

– Men torka eller översvämningar hotar idag livsmedelsproduktionen på olika håll i världen, något som kan komma att få konsekvenser även här. Idag är över 35 procent av den globala livsmedelsproduktionen beroende av grödors pollinatörer.

Ett annat exempel är bakterier. Mikroorganismerna som lever i våra tarmar och som är så viktiga för vårt immunförsvar tänker vi kanske inte på som en del av biologisk mångfald. Samma sak med de bakterier som lever på vår hud. Faktum är att en lägre mångfald av dessa bakterier anses ligga bakom den obalans som kan leda till hudsjukdomen atopisk dermatit, berättar Malgorzata Blicharska.

– Vi ser en rad exempel i de vetenskapliga studierna på hur bevarande av ekosystem minskar förekomsten av infektionssjukdomar. Den genetiska tendensen att utveckla allergier är vanligare i miljöer med mindre biodiversitet. Det framgår också i en studie att astma hos barn förekommer i lägre utsträckning i tungt trafikerade urbana områden om dessa består till 40 procent av grönytor.

Enligt forskargruppen uppfylls indirekt FN:s övriga hållbarhetsmål av många direkta bidrag. När medborgarnas basbehov är tryggade kan exempelvis utveckling ske mot fredliga, utbildade och jämställda samhällen.

Biologisk mångfald ger ekonomiska vinster

Men är det verkligen möjligt att ta hänsyn till all information om betydelsen av biologisk mångfald när man fattar viktiga samhällsbeslut?

Även om det är en komplex och svår uppgift anser Malgorzata Blicharska att det inte finns något alternativ till att försöka. Och det största ansvaret ligger på regering och olika myndigheter.

– Med underlag som denna studie kan politiker fatta beslut baserade på bevis som lyfter nackdelar och fördelar av olika åtgärder. Är det möjligt att bromsa ekonomin i någon mån, och inte spendera så mycket på till exempel infrastruktur? Om vi bara utvecklar för att ständigt öka våra rikedomar rubbas balansen i ekosystemen. Och då kommer vi inte att ha något som heter gott liv om 50 eller kanske ens 20 år, säger Malgorzata Blicharska.

– Vill vi exempelvis spara pengar för sjukvård finns det studier som visar hur investeringar i gröna områden i städer ger lägre vårdkostnader. Fördelarna med att ta hänsyn till ekosystemen och den biologiska mångfalden överväger trots allt nackdelarna. Vi måste ta de här stegen om hållbarhetsmålen ska nås.