Studie av patientmöten ska bidra till hållbar förskrivning av antibiotika

Anna Lindström, professor i språk och social interaktion

Antibiotikaresistens tillhör den moderna läkekonstens största utmaningar. Problematiken accelererar av bland annat felaktig – i vissa länder helt okontrollerad – användning av antibiotika. Att bromsa utvecklingen kräver tvärvetenskaplig samverkan och år 2015 invigdes Uppsala Antibiotic Center, ett initiativ som förenar forskare och doktorander vid Uppsala universitets samtliga vetenskapsområden. En av dem är Anna Lindström, professor i språk och social interaktion.

– Uppsala universitet har en bärande roll i utvecklingen av potentiella antibiotika, men om vården inte förmår förskriva dem på optimalt sätt utgör de likväl ingen långsiktig lösning. Därför studerar vi reella möten mellan primärvårdens personal och patienter med luftvägsinfektioner, ett sammanhang där överförskrivning av antibiotika visat sig förekomma. Vi analyserar hur vårdtagaren framför sina förväntningar på en viss behandling och hur vårdpersonalen förordar eller avråder från vissa typer av behandlingar.

Mötet mellan humaniora och medicin har fallit väl ut. Anna Lindström konstaterar att det interdisciplinära samtalet redan ger synergieffekter och via den arena Uppsala Antibiotic Center erbjuder har hon inlett ett vetenskapligt samarbete med Thomas Tängdén, överläkare i infektionssjukdomar och forskare vid Uppsala universitet.

– Vi har mottagits mycket väl i denna traditionellt medicinska miljö. Inom akademin, men också vid primärvården där både personal och patienter är generösa med att låta oss ta del av deras möten. Hittills har vi dokumenterat över hundra samtal, och vi presenterade nyligen våra första resultat vid en konferens i England där de väckte stort intresse, säger Anna Lindström.

Vill utforska digitala vårdmöten

Analysfasen fokuserar på sociala och språkliga mönster i patientmötet, liksom de strategier mer erfaren vårdpersonal använder för att undvika onödig antibiotikaförskrivning. På sikt ska resultaten utgöra grund för framtagande av ett pedagogiskt verktyg för fortbildning av läkare och sjuksköterskor, men också för användning vid landets vårdutbildningar.

– I Sverige har vårdgivare och patienter relativt hög kunskap om antibiotika vilket bidrar till förhållandevis låga förskrivningsnivåer. Samtidigt finns saker att förbättra. Vilka argument får till exempel vårdtagaren att återkomma om behandlingen inte har verkan? Och hur skapar vi en optimal terminologi i vårdens riktlinjer? Dessutom är antibiotikaresistens en global utmaning utan skyddande gränser, och förhoppningsvis fyller vår studie en kunskapslucka i den internationella forskningen, säger Anna Lindström.

I skärningspunkten mellan sociologi och språk råder ingen brist på medicinska frågeställningar att utforska. Till de mer aktuella hör den snabbt växande företeelsen digitala vårdmöten, där patient och primärvårdspersonal kommunicerar via mobiltelefon eller motsvarande teknik. Alltjämt saknas kunskap om exakt vilka fördelar som går förlorade då det fysiska mötet uteblir. Inte heller är det fastställt vilka som ska kallas till vårdcentral för att öka sannolikheten till rätt diagnos.

– Idag väcker Sverige viss internationell uppmärksamhet med vårt ökade fokus på korta läkarbesök som avhandlar ett symptom i taget, och kanske borde vissa reformer av vårdens riktlinjer föregås av tydligare reflektion kring klinikernas och patientmötets reella förutsättningar. Därför önskar jag att det läggs fortsatt vikt vid verksamhetsnära forskning med kontinuerlig återkoppling till policymakare för att Sverige även i framtiden ska kunna fortsätta erbjuda vård av högsta kvalitet.