Ökad efterfrågan på arbetskraft med tekniska och sociala förmågor

Sysselsättningen i Sverige och i omvärlden har under de senaste decennierna minskat i yrken som ligger i mitten av lönefördelningen. Samtidigt arbetar allt fler i antingen låg- eller höglöneyrken. Arbetsmarknaden polariseras.

Trots låga löner arbetar personer med relativt goda kognitiva och sociala förmågor i de växande låglöneyrkena, vilka ofta finns i servicesektorn. De som arbetar i de krympande medelinkomstyrkena har mindre av dessa förmågor.

– Det är intressant att förmågor och löner inte alltid går hand i hand, säger Lena Hensvik som är en av rapportförfattarna. De trender vi ser innebär att det inte nödvändigtvis sker en ökad efterfrågan på personer med låga kvalifikationer när låglöneyrkena ökar i betydelse. Dessutom kan de som blir av med medelinkomstjobb få svårare med omställningen om de nya jobben ställer större krav på generella förmågor.

Tekniska och sociala förmågor allt viktigare

Sysselsättningstillväxten är framförallt stor i de delar av ekonomin där de anställda har goda tekniska och verbala förmågor, samt stor social mognad. Utvecklingen ser ut att fortsätta under de kommande decennierna.

– Trots att de yrken som förväntas påverkas av teknisk utveckling framöver inte nödvändigtvis är desamma som påverkats tidigare tycks det som om trenderna när det gäller förmågor håller i sig. De yrken som väntas växa kräver också goda sociala, verbala och tekniska förmågor. Yrken som där de anställda framförallt visar stresstålighet och god slutledningsförmåga förutspås däremot inte växa i samma utsträckning.

Så gjordes studien

Rapportförfattarna studerar sysselsättningstillväxt i 100 olika yrken under 2001–2013. De anställdas förmågor mäts med hjälp av bedömningar från den militära mönstringen (män) samt gymnasiebetyg (män och kvinnor). För att studera förväntade förändringar i framtiden används publicerade prognoser på yrkesspecifika automatiseringsrisker och förväntad sysselsättningstillväxt.