Stor satsning på forskning om hur artificiell intelligens påverkar människan och samhället

I ett stort nationellt forskningsprogram vill man studera hur artificiell intelligens påverkar samhället i stort och de enskilda individernas beteende.

Hur förändras arbetsmarknaden när robotar tar över arbeten? Hur kommer artificiell intelligens att påverka demokrati, mänsklig värdighet och mänskliga rättigheter? Hur förändras forskningen inom biomedicin när man tar hjälp av artificiell intelligens ? Vad innebär den framväxande tekniken av ansikts- och röstigenkänning för människors integritet och säkerhet? Det är några av de frågor som forskarna inom de 16 projekten söker svar på.

Projekten ingår i det nationella forskningsprogrammet, WASP-HS, där förkortningen HS står för humaniora och samhälle. Forskningsprogrammet som är initierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, omfattar totalt 660 miljoner kronor under tio år.

– Det är oerhört viktigt att Sverige hänger med i det teknikskifte som nu sker. Det handlar dels om att vara med och utveckla och implementera tekniken dels om att vi som användare ska ta den till oss och våga nyttja den. Genom att undersöka nyttor och faror kan vi få ett tryggare förhållningssätt till det nya, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.

Programmet ska framför allt analysera etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska aspekter av den pågående teknikutvecklingen i samhället.

– Artificiell intelligens (AI) har stor påverkan på både samhället och den enskilda individen. Det behövs mer forskning inom humaniora och samhällsvetenskap för att säkerställa att AI och autonoma system kommer till nytta för människan. Det är viktigt att vi förstår den tekniska utvecklingen så att dess konsekvenser följer mänskliga värderingar och etiska principer, säger Kerstin Sahlin, styrelseordförande i programmet WASP-HS och professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet. WASP-HS  är en unikt stor och  långsiktig nationell satsning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten inom programmet kommer att rekrytera doktorander som kommer att delta i en nationell forskarskola. Längre fram erbjuds lärosäten att rekrytera unga forskare. Genom satsningarna utvecklas viktig forskning men också en ny generation forskare med bred kompetens inom såväl teknik som humaniora och samhällsvetenskap.

De 16 projekten är fördelade på nio universitet och institutioner över hela landet. Fyra av projekten kommer att drivas från Uppsala universitet.

Uppsala universitets WASP-HS-projekt:

Projektet ”BioMe: Existential challenges and ethical imperatives of biometric AI in everyday lifeworlds” beviljas anslag på 6 miljoner kronor under fem år. Huvudsökande är docent Amanda Lagerkvist vid institutionen för informatik och media, Uppsala universitet

Om projektet:
Att enkelt och snabbt kunna identifiera sig med exempelvis fingeravtryck, ansiktet eller ögat är en teknik som blir allt mer vanlig. Tekniken underlättar på många sätt människors vardagsliv men ställer oss också inför nya frågor kring integritet och säkerhet. Tekniken när vi använder vår kropp för att logga in kallas för biometri. Detta forskningsprojekt syftar till att skapa mer kunskap om hur denna teknik förändrar människans liv och villkor. Forskningsprojektet kommer att studera människors erfarenheter av en rad tekniker så som ansikts- och röstigenkänning inom polisens verksamhet, hälsoappar, biometriska pass, smarta hemassistenter och teknik som känner igen handrörelser på pekskärmar, exempelvis i telefoner.

Projektet ”Artificial Intelligence, democracy and human dignity” beviljas anslag på 6 miljoner kronor under fem år. Huvudsökande är professor Anna-Sara Lind vid juridiska institutionen, Uppsala universitet

Om projektet:
I takt med att artificiell intelligens blir allt mer omfattande och stark väcks också frågan om den kan utvecklas till att ha en egen självständighet. Forskningsprojektet ska följa denna utveckling och hur den påverkar hela samhället. En av de grundläggande frågorna för forskarna att undersöka är om en sådan stark AI alls är möjlig och hur den i så fall kommer att påverka demokrati, mänsklig värdighet, mänskliga rättigheter och andra etiska frågor. I det historiska systemskifte som dagens teknikutveckling innebär riskerar människans inflytande att minska, snarare än öka. Det föder ett stort behov av en djupare förståelse av vilka värden som skapas och överförs när teknik som bygger på artificiell intelligens blir allt mer vanlig. Forskningsprojektet syftar till att skapa en klarare bild av vilka effekter artificiell intelligens kan få på rättigheter, etik, världsåskådningar och samhällets institutioner på en global nivå.

Projektet ”The labor-market impact of firm-level adoption of AI and autonomous systems” beviljas anslag på 6 miljoner kronor under fem år. Huvudsökande är professor Oskar Nordström Skans vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet

Om projektet:
En av de stora framtidsfrågorna i samhället är hur robotar och artificiell intelligens kommer att påverka arbetsmarknaden. Forskningsprojektet kommer att undersöka vad denna omställning innebär.  Projektet utgår från företags användande av teknologiska innovationer och frågor som detta för med sig. Vad händer med antalet arbetstillfällen? Hur påverkas efterfrågan på förmågor och utbildningsinnehåll? Hur påverkas kvinnors och mäns arbetsmarknad och vilka blir följdverkningarna för de berördas familjer? Vilka kravs ställs på omställning, inom och mellan företag? Hur bör utbildning och ersättning och kollektivavtal utformas för att hantera detta? Genomgående syftar projektet till att belysa hur efterfrågan på olika typer av arbetskraft förändras i samband med införande av teknologi som baseras på artificiell intelligens.

Projektet ”The new scientific revolution? AI and big data in biomedicine” beviljas anslag på 6 miljoner kronor under fem år. Huvudsökande är docent Francis Lee vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet

Om projektet:
Nya digitala verktyg, metoder och infrastrukturer skapar idag en flod av data som vetenskapen vill dra nytta av och analysera. För att hantera den här växande floden ställer många biovetenskapliga forskningsprojekt sitt hopp till nya metoder inom artificiell intelligens. Det sker just nu en explosionsartad satsning på AI-tekniker som maskininlärning eller djupinlärning, inom biovetenskapen. Väletablerade vetenskapliga sanningar om hur världen hänger ihop kan utmanas eller till och med omkullkastas av AI-baserade analyser. AI och maskininlärning verkar därmed lova ett helt nytt sätt att få kunskap om världen. Forskningsprojektet ska följa detta med särskilt fokus på vilka konsekvenserna är av att introducera artificiell intelligens i biomedicin. Vad händer när mänskliga bedömningar och traditionella vetenskapliga metoder kompletteras med, och ibland ersätts av, AI-tekniker?

Inom WASP-HS kommer också en omfattande forskarskola att bedrivas med upp till 70 doktorander, minst tio nya forskargrupper, tolv gästprofessorer och ett antal forskningsprojekt.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har genom forskningsprogrammet Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, WASP, sedan tidigare satsat 3 miljarder kronor på grundforskning inom mjukvara, autonoma system och AI. De två programmen är fristående från varandra men samarbetar bland annat inom forskarutbildning.

Mer information om WASP-HS finns på http://wasp-hs.org/