Flyktingkrisen 2015 i fokus för stort europeiskt forskningsprojekt
Vad kan vi lära oss av hanteringen inom EU av den sk flyktingkrisen som startade 2015? Var krisen en fråga om flyktingar eller snarare en fråga om EU:s interna gränser, politisk polarisering och brist på krishantering? Den frågan ställer sig ett stort forskningsprojekt inom EU, koordinerat från Uppsala universitet.
Forskningsprojektet “RESPOND – Multilevel Governance of Mass Migration in Europe and Beyond” ska studera flyktinghanteringen i EU utifrån empiriskt material i åtta europeiska länder och tre länder utanför Europa. Utgångspunkten för forskningsprojektet är den flyktingkris som uppstod i EU 2015 och som kan vara den största utmaningen sedan dess bildande.
– EU-länderna var och är inte överens om hur de ska bemöta och hantera flyktingfrågan. Olika länder har olika ingångar, flyktingarna behandlas olika och EU kan inte tvinga medlemsländer att ta emot så kallade omfördelade flyktingar, säger Önver Cetrez, docent i religionspsykologi vid teologiska fakulteten och vetenskaplig koordinator för projektet.
Hur ser flyktinghanteringen ut i EU?
– Mottagandet och hanteringen av flyktingar är starkt polariserat inom EU, vid en del gränsövergångar är det problem med misshandel och fysiskt våld, de får inte sina rättigheter tillgodosedda, tillgång till hälsovård och möjlighet till arbete varierar, säger Önver Cetrez och fortsätter:
– Syftet med forskningsprojektet är att förstå vad som kännetecknar flyktinghanteringen i respektive land, hur migrationsstyrningen fungerar på olika nivåer inom landet respektive vad och hur mycket det skiljer mellan olika länder.
Fokus ligger på flyktingar som kommit via östra Medelhavet, speciellt flyktingar som flytt på grund av inbördeskriget i Syrien. Forskarna studerar situationen i flyktingarnas ursprungsländer, transitländer och destinationsländer utifrån olika delar i processen, varje del studeras utifrån tre olika nivåer: flyktingarnas egna erfarenheter, lokal nivå och nationell nivå.
– Kärnan är de steg som kan sägas utgöra flyktingens personliga resa och berättelse: situationen i ursprungslandet, gräns- och migrationskontroller under resans gång, rättigheter och skydd av flyktingar, mottagandet och integration i det nya landet, säger Önver Cetrez.
– Som avslutande tema studerar vi vilken effekt detta får för den europeiska integrationen samt utveckling av populism i nästan alla europeiska länder, säger Soner Barthoma, projektkoordinator.
Synen på integration och det praktiska integrationsarbetet skiljer mycket mellan länderna och ger upphov till en mängd frågor både kring hur systemen är tänkta att fungera och hur de upplevs av flyktingarna själva.
– Vilka möjligheter och begränsningar har flyktingarna när det gäller boende, utbildning, arbete, tillgång till sjukvård? Hur kommer flyktingarna in i samhället, hur upplever man att man är del i samhället? Vilka möjligheter till medborgarskap får de i de olika länderna? Det är några av frågorna vi ställer i projektet. Synen på flyktingen som offer och mottagare av stöd behöver också utmanas. Vi vill ändra perspektiv, där vi ser flyktingen som en person med resurser, nätverk och kapacitet att utföra en resa och bidra till att utveckla sitt nya hemland. Flyktingen blir då bärare och förmedlare av ny kunskap, säger Önver Cetrez.
Intervjuer med flyktingar och aktörer
Forskarna intervjuar cirka 60 flyktingar per land.
– Vi vill höra deras personliga erfarenheter och sätta den i förhållande till policy- och implementeringsnivån i respektive land, säger Önver Cetrez.
För den lokala nivån intervjuar forskarna ytterligare cirka 15 organisationer och myndigheter för att undersöka hur de arbetar i praktiken med flyktingar, den nationella nivån består av studier i hur lagar och policys implementeras i respektive land.
– Sedan gör vi jämförelser mellan landrapporterna av det som går att jämföra och lyfter fram det som är unikt och utmärkande för olika länder. Det presenteras i sk jämförande rapporter och tematiska rapporter, säger Önver Cetrez.
I projektet ingår också en stor enkätstudie bland 800 syriska flyktingar i Sverige respektive Turkiet.
– Genom att komplettera intervjuerna med en större enkät där vi frågar om flyktingarnas erfarenheter, värderingar och attityder kan vi komplettera de individuella berättelserna med mer omfattande data, säger Önver Cetrez.
Praktisk användning av forskningen
Forskarna kommer också att ge policyrekommendationer för det fortsatta arbetet med flyktingar.
– Vi vill att forskningen ska få praktisk användning och bli matnyttig både för politiker, organisationer och myndigheter, säger Önver Cetrez.
Fakta
Forskningsprojektet “RESPOND – Multilevel Governance of Mass Migration in Europe and Beyond” finansieras av EU Horizon 2020, sedan december 2017 till november 2020, med en budget på drygt 3 miljoner Euro och koordineras av Centrum för forskning om religion och samhälle vid teologiska fakulteten Uppsala universitet.
Studien utgår från empiriskt material från åtta europeiska länder och tre länder utanför Europa: Grekland, Irak, Italien, Libanon, Polen, Storbritannien, Sverige, Turkiet, Tyskland, Ungern och Österrike.
Respond består av följande forskningsdelar:
- Legal & Policy Framework
- Border management & migration controls
- Refugee Protection Regimes
- Mapping and assessing reception policies
- Integration policies, practices and responses
- Conflicting Europeanization
- Longitudinal survey analysis
- Comparative and prescriptive analysis
I projektet ingår följande partners:
Uppsala universitet, Göttingen University, Glasgow Caledonian University, University of Cambridge, Istanbul Bilgi University, Swedish Research Institute Istanbul, Özyegin University, University of Florence, University of Aegean, Institute for Urban and Regional Research of the Austrian Academy of Sciences, University of Warsaw, University of Copenhagen, Lebanon Support, Hammurabi Human Rights Organisation, Iraq
Uppdaterat 2019-06-19: Ett trettiotal rapporter har publicerats inom projektet, bland annat alla landrapporter inom första och andra forskningsdelarna "Legal & Policy Framework", respektive "Border management & migration controls". Dessutom har enkätdata samlats in i Turkiet.
Läs mer
Anders Berndt