Berättelser om en framväxande demokrati i Burkina Faso

Begravning av personer som dog i kampen mot militärkuppen. Begravningen äger rum oktober 2015 i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou.

Begravning av personer som dog i kampen mot militärkuppen. Begravningen äger rum oktober 2015 i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou.

Genom att dokumentera vanliga människors berättelser och observera folkliga protester, militärkupp och demonstrationer har forskare följt framväxten av en demokratisk utveckling i västafrikanska Burkina Faso.


Boken "Nothing will be as before!" om den politiska och demokratiska utvecklingen i det västafrikanska landet Burkina Faso har fått stor uppmärksamhet, inte minst hos vanliga människor i Burkina Faso och övriga Västafrika. Boken är skriven av en gemensam forskargrupp mellan institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet och forskningsinstitutet Institut des Sciences des Sociétés (INSS) i Burkinas Fasos huvudstad Ouagadougou.

Sten Hagberg, professor i kulturantropologi. 
Foto: Mikael Wallerstedt.

– Vi startade samarbetet för att vi ville dokumentera och studera de vanliga människornas berättelse av vad som händer i Burkina Faso när folkliga protester störtade presidenten och stoppade en militärkupp, berättar Sten Hagberg, professor i kulturantropologi.

Forskarna har under ett par år av intensiv politisk utveckling i Burkina Faso intervjuat vanliga människor och gjort deltagande observationer under demonstrationer, kupper och folkliga protester.
– Det är viktigt att dokumentera vanliga människors perspektiv. Jag gör inte anspråk på att det perspektivet skulle vara bättre eller viktigare, folket har inte alltid rätt, men vanliga människors perspektiv och reflektioner måste tas på allvar.

Medan händelserna är färska

Forskarna har nu ett stort material att studera och kommer att publicera forskningsresultat under lång tid men en första bok publicerades ganska snabbt efter att materialet var insamlat för att ge en direkt återkoppling medan händelserna är färska.
– Vi vet att den läses av vanliga människor i Burkina Faso och andra länder i Västafrika. Den är fritt nedladdningsbar, den franska upplagan har laddats ner mer än 1 600 gånger och säljs också som bok.

Ser vi just nu framväxten av en demokratisk kultur i Burkina Faso?

– Ja, det finns klara tecken på att det växer fram väldigt viktiga element för att respektera demokratin i Burkina Faso. Det finns en känsla av medborgaransvar och politisk moral.

Som exempel nämner Sten Hagberg att politiker som försöker vinna röster genom etnisk populism eller religiös extremism misslyckas
– Att etniskt och religiöst baserat röstfiske inte lyckas är en väldigt viktig framgång för demokratin.

Demonstration på första maj 2012 i Bobo-Dioulasso, Burkina Fasos näst största stad. Foto: Sten Hagberg.

Sten Hagberg målar upp en bild av ett land där fackförbund, studentorganisationer, kvinnoorganisationer och andra organisationer har varit starka länge och arbetat för en demokratisk utveckling. Samtidigt är Sten Hagberg noga med att påpeka att det också finns problem i Burkina Faso.
– Alla problem som finns i andra länder finns också i Burkina Faso. Men när vi studerat utvecklingen utifrån den vanliga människans perspektiv ser vi väldigt starka incitament att demokratin håller på att få fäste. Många vanliga människor är beredda att offra livet för kampen, det finns en insikt att demokratin inte kan tas för självklar, den måste vinnas varje dag.

Ökande säkerhetsproblem måste tas på allvar

Sedan det demokratiska valet 2015 har det blivit ökade säkerhetsproblem i Burkina Faso där medborgerliga friheter och rättigheter ibland åsidosätts.
– Under 2016 växte det fram ett folkligt svar på säkerhetsproblemen. Medborgargardet KOGLWEOGO började organisera lokala försvarsgrupper för att bekämpa kriminaliteten. Och de har varit effektiva men deras sätt att skipa rättvisa är inte demokratiska, ofta är det offentlig förnedring eller tortyr. Den här typen av rörelser bottnar i ett behov, verkliga problem som vanliga människor har varje dag, som staten måste ta på allvar.

Säkerhetsproblem för forskare

Det ökade säkerhetsproblemet är också märkbart i forskarnas vardag. Sten Hagberg satt till exempel på ett café ett par hundra meter från en restaurang i Ouagadougou som utsattes för en terrorattack i augusti 2017 med 18 döda. "I flera timmar satt jag på golvet i hotellrummet och försökte begripa vad som hände." skrev Sten Hagberg själv senare om händelsen i en debattartikel. I vårt samtal analyserar Sten Hagberg säkerhetsproblemet från olika perspektiv och beskriver ett tankesätt för att minimera risker när han är ute på fältet för att samla in material.
– Det är viktigt att ha ett starkt, lokalt nätverk och lyssna på vad som är på gång. Jag pratar till exempel med taxichaufförer som är väldigt bra på att pejla stämningen i en region.

Men han har också avstått från att åka iväg på forskningsresor till delar av Mali när forskargruppen bedömt att bedömningen att hans närvaro som vit kulle öka risken för övriga forskare.
– Som vit syns jag väldigt mycket och då kan det vara bättre att överlämna materialinsamlingen till forskare som smälter in bättre i miljöerna.

Men är du inte rädd när du åker till farliga länder?

– Jag tycker det är olyckligt att prata om farliga och ofarliga länder. Det är viktigt att behålla proportionerna, de flesta dagar fungerar faktiskt de flesta länder. Samtidigt finns det säkerhetsproblem i många länder, jag har varit i närheten av terrorattacker i Ouagadougou, Paris och Stockholm. Men jag är ingen hjälte, är det för farligt åker jag inte dit.

Viktigt forska trots problem

Samtidigt kommer Sten Hagberg tillbaka till forskningens samhällsansvar, han trycker på vikten av att fortsätta forska trots säkerhetsproblem.
– Forskningen måste fortsätta arbeta i länder som har säkerhetsproblem. Vi behöver förutsättningslös forskning som kan visa hur det faktiskt står till i olika länder.

---

Fakta

Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet och SIDA. Rapporten "Nothing will be as before!" är publicerad med stöd av svenska ambassaden i Burkina Faso.

Burkina Faso ligger i Västafrika och huvudstad är Ouagadougou. Burkina Faso ligger i savannbältet precis söder om Sahara.

Några stora händelser 2014-2016

  • 31 oktober 2014: President Blaise Compaoré avgår efter folklig resning mot presidentens förslag att ta bort begränsningen av presidentämbetet till två mandatperioder.
  • 17 november 2014: Michel Kafando väljs till president och överstelöjtnant Isaac Zida till premiärminister fram till demokratiska val som planeras till 11 oktober 2015.
  • September 2015: Militärkuppsförsök som stoppas tack vare folkliga protester. President Kafando återinstalleras. Kuppledaren Diendére gör ett uttalande och säger att han ångrar kuppen.
  • November 2015: De demokratiska valen hålls en månad försenade. Roch Marc Christian Kaboré väljs till president.

Läs mer

Anders Berndt

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin