Elham Rostami vill ta hjälp av AI för att lindra hjärnskada

Till neurokirurg Elham Rostami kommer patienter som har fått hjärnblödningar och hjärntumörer. Hon möter också människor som drabbats av skallskador till följd av yttre faktorer. De kan ha ramlat på cykeln, varit med i en trafikolycka, eller blivit utsatta för misshandel. Det är den senare typen av trauma som hennes forskning handlar om.

− Jag hoppas kunna ta fram en mer skräddarsydd behandling för skallskadepatienter så att det går bra för så många som möjligt. Det handlar både om tiden de är på sjukhuset och under den senare rehabiliteringen – vilken patient ska vi erbjuda vad?, säger Elham Rostami, docent i neurokirurgi vid Uppsala universitet och neurokirurg på Akademiska sjukhuset.

Idag finns ingen medicin som kan hjälpa till att reparera skadad hjärnvävnad. I stället arbetar man med att skapa de bästa möjliga förutsättningar för de inneliggande patienterna genom att till exempel reglera trycket i hjärnan, blodtrycket, blodsockret och andningen.

− På skallskadepatienterna har vi riktlinjer vi följer. Till exempel så ska trycket i hjärnan vara under en viss gräns, om det avviker försöker vi vidta åtgärder som gör att det hamnar under den gränsen. Alla patienter är olika, men riktlinjerna är samma för alla. Vi anpassar naturligtvis ’bedside’, men vi behöver undersöka vad denna anpassning innebär.

Under tiden på sjukhuset övervakas patienterna med många olika instrument vilket resulterar i enorma mängder data. Information som hon nu hoppas kunna analysera med hjälp av AI.

− Det kan vara svårt för en individ att bearbeta all tillgänglig data bedside. Förhoppningen är att AI ska fungera som ett verktyg som kan ge stöd för att vi ska kunna erbjuda bästa behandling till just den patienten.

I hennes och tidigare forskning har det blivit tydligt att vissa patienter återhämtar sig bättre från skallskador än andra. Det är känt att ålder spelar en stor roll, där yngre individer oftast klarar sig bättre.

− Även IQ och kognitiv förmåga kan påverka utfallet. Forskning visar även skillnader mellan män och kvinnor, särskilt beroende på kvinnans ålder, men mycket är fortfarande okänt eftersom studierna huvudsakligen har fokuserat på män.

När det gäller att utveckla nya mediciner och behandlingar är det viktigt att förstå vilka faktorer som bidrar till att vissa patienter klarar skadorna väl, för att sedan kunna skapa liknande förutsättningar för andra patientgrupper.

Invald i Sveriges unga akademi

Viljan att bidra till en bättre vård ha också väckt ett politiskt engagemang. 2022 blev Elham Rostami invald i Sveriges unga akademi, ett nätverk för framstående forskare där man driver forskningspolitiska frågor. Som ledamot har hon framförallt engagerat sig för de kliniska forskarnas förutsättningar.

Som det ser ut idag är det svårt att kombinera forskning med kliniskt arbete. Elham Rostami hänvisar till en rapport från Läkarförbundet som visar att en stor del av de forskande läkarna bedriver sin forskning på fritiden. Det gäller även för henne. Trots att hon lyckats säkra extern finansiering, vilket gett henne mer avsatt tid för forskning, måste hon ofta klämma in forskningsarbetet efter klinikens arbetstimmar och när barnen har lagt sig. Även om det finns satsningar på kombinationstjänster, upplever hon att dessa inte är tillräckliga. Det behövs en större integrering av forskning och utveckling i hela verksamheten.

− Antalet läkare som bedriver forskning minskar. På kliniken får du egentligen inga direkta fördelar av att forska. Jag anser att det arbete du utför som klinisk forskare på ett universitetssjukhus borde värderas lika högt som när du arbetar kliniskt," säger hon och fortsätter:

− Det råder ett stort fokus på vårdproduktion, men jag anser att universitetssjukhusen bör tilldelas tillräckliga resurser för att kunna fullfölja alla sina uppdrag, inklusive forskning och utbildning.

Tiden med patienterna är belöningen

Elham Rostami visste att hon ville kombinera kliniskt och akademiskt arbete redan när hon sökte in till KI:s läkarprogram med forskarinriktning. Där träffade hon professor Urban Ungerstedt som höll på med skallskador och det var han som introducerade henne till en rad olika projekt redan under studietiden. När det sedan blev dags för specialisttjänstgöring sökte hon sig till Akademiska sjukhuset som profilerat sig starkt på neurotrauma. Sedan dess har hon jobbat kvar.

När vi träffas på sjukhuset har hon nyligen kommit hem från en resa till Geneve med Sveriges unga Akademi. Klockan är 15 och hon ska snart gå på sitt andra nattpass. Elham Rostami pratar varmt om människorna hon möter i jobbet, framförallt de äldre.

− Att spendera tid med patienterna är belöningen, det som motiverar en att fortsätta. Men arbetsbelastningen är hög.

Hon nämner också att det inom neurokirurgi inte alltid är så enkelt att vara kvinna − det kräver att man tål en del. Detsamma gäller i forskningen, där många refuseringar och motgångar måste hanteras som en del av jobbet.

En fortsättning för att orka med är att tycka att det är roligt. Därtill är hon är både nyfiken och tålmodig. Egenskaper som till viss del härstammar från barndomen. Elham Rostami var sju år gammal när familjen flydde från Iran till Sverige.

− Det här med att jobba hårt har jag nog med mig hemifrån. Det var tufft när vi var små, men vi fick en chans som inte fick gå till spillo. Det är så viktigt vad andra ser i dig, som den iranska matematikern Maryam Mirzakhani sa, och jag har haft förmånen att ha en stöttande familj och möta fantastiska förebilder samt människor som har trott på mig.

Sandra Gunnarsson