Viktigt genombrott i kampen mot antibiotikaresistenta bakterier

Mindre än ett sekel efter upptäckten av penicillinet utgör bakterier åter ett växande hot mot vår globala folkhälsa. Häromåret rankade en internationell studie infektioner orsakade av resistenta bakterier bland världens dödligaste sjukdomar, men idag, flera årtionden efter att vetenskapen senast upptäckte en ny antibiotikaklass som nådde vården, rapporterar forskare vid Uppsala universitet om ett efterlängtat genombrott i tidskriften PNAS.

– Vi har identifierat en molekyl som visar aktivitet gentemot proteinet LpxH, vilket många gramnegativa bakterier använder för att syntetisera sitt yttersta skyddslager. Hit hör de multiresistenta bakterierna Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae som WHO pekar ut som tillhörande de viktigaste organismerna att utveckla nya behandlingar mot. Att vi med vår substans lyckats behandla blodinfektioner i musmodeller visar på stor potential, säger Anders Karlén, professor i datorbaserad läkemedelsdesign.

Projektet är ett av totalt fem program som erhåller stöd vid ENABLE-2, en internationell antibiotikaplattform som koordineras vid Uppsala universitets Farmaceutiska fakultet. Här får svenska biotechföretag och europeiska forskargrupper – efter bedömning av en oberoende kommitté – den support som krävs för att ta en lovande molekyl genom antibiotikautvecklingens tidiga stadier.

– Processen från lovande molekyl till godkänd produkt är både lång och kostsam, och akademiska forskargrupper har sällan tillgång till de metoder och ekonomiska muskler som krävs. I vårt fall har stödet från ENABLE och ENABLE-2 varit direkt avgörande för att nå dit vi befinner oss idag, och nu väntar finjusteringar av programmet innan vi gör exit från ENABLE-2 och vidare in i nästa fas längs vägen mot förhoppningsvis ett nytt antibiotikum.

Med fokus på ett protein som tidigare inte använts som mål för antibiotikabehandling arbetar forskarna med en substansklass som ingen bakterie utvecklat resistens mot.

Diarmaid Hughes, professor i medicinsk molekylär bakteriologi, konstaterar att utvecklingen av ett helt nytt spår innebär utmaningar, men också att flera av trösklarna nu passerats med fortsatt mycket lovande resultat, vilket ger förhoppningar om att redan i höst kunna ta nästa steg i processen.

– Vi har all anledning att se positivt på framtiden för vårt projekt, men är också medvetna om mängden arbete och de olika hinder som återstår innan vi är redo för kliniska studier. Därför är det absolut nödvändigt att fortsätta mata den tidiga utvecklings-pipelinen med nya antibakteriella läkemedelskandidater, vilket gör satsningar som ENABLE-2 så oerhört viktiga.

Magnus Alsne