Han studerar hur extremväder slår mot våra samhällen

En viktig uppgift för det nya forskningscentret blir att bygga upp en ny databas över effekterna av extremväderhändelse, både de ekonomiska och samhälleliga. Materialet som ska samlas in och och analyseras kan vara tidningsartiklar, ljudinspelningar, väderdata, myndighetsrapporter och uppgifter från försäkringsbolag.

– Vi tittar till exempel på folkhälsa, på ojämlikheter i effekterna av extremväderhändelser, jämför olika delar av samhället med varandra och olika delar av en stad som utsatts för en extrem händelse, förklarar Gabriele Messori.

Vissa extremväder blir vanligare

All den här datan är viktig för att samhällen ska kunna förbereda sig på de risker ett varmare klimat kan innebära där vissa typer av extremväder förutspås bli vanligare.

– Det räcker inte att veta vad som ska inträffa rent klimatiskt, vi behöver veta om dessa händelser egentligen har någon betydelsefull påverkan på oss. Oftast vet man inte riktigt. Alla anpassningsåtgärder förutsätter att man har bra koll på vad som är en händelse som orsakar stora skador och vad som är en händelse som vi har bra motståndskraft mot, säger Gabriele Messori.

Han har ägnat hela sin vetenskapliga karriär åt att forska om extremväder, men att det blev så var mest en slump. Egentligen var siktet inställt på teoretisk fysik som han började studera vid Imperial College i London. Under masterstudierna fick han dock upp ögonen för att beräkningar av fysikaliska extremvärden var användbart inom meteorologi och han blev allt mer intresserad av processerna bakom väderhändelser. Faktiskt i så hög grad att han fick dispens av institutionens prefekt att skriva sin masteruppsats inom klimatfysik.

– Ofta skiljer sig de fysikaliska processer som leder till en extrem händelse väldigt mycket från de man vanligtvis observerar i ett system. Det är just på grund av det som man har sällsynta extremhändelser, säger Gabriele Messori.

Etableringsbidrag från Vetenskapsrådet

2013 disputerade han och gjorde sin postdoc vid Stockholms universitet. Efter ett par vändor till Storbritannien och Frankrike återvände han till Stockholms universitet hösten 2016 och fick ganska omgående veta att han beviljats ett etableringsbidrag från Vetenskapsrådet. Två år senare lockades han till institutionen för geovetenskaper här vid Uppsala universitet och 2023, endast 34 år gammal, installerades han som professor i meteorologi.

Att han har valt att jobba i Sverige är ingen tillfällighet. Som postdoc trivdes han bra här och kände att förutsättningarna var de rätta för att göra ett bra jobb.

– Jag tycker främst att det var en trevlig forskningsmiljö och inte bara vid min institution utan vid alla institutioner jag har besökt i Sverige. Jag skulle säga att det var på grund av att man har en lika hög nivå av forskning som i andra länder där jag har jobbat, men i en mycket trevligare kollegial miljö, säger Gabriele Messori.

Fysikaliska processerna bakom extremväder

Något han tycker är särskilt stimulerande med sitt forskningsområde är att det rymmer både grundforskning och praktiska tillämpningar. Dels kan han studera de fysikaliska processerna bakom extremväder som varför och de bildas, men också vilka effekter de har på oss och hur vi kan anpassa våra samhällen. I takt med att klimatet blir varmare förutsägs också många typer av extremväder inträffa oftare. Det gäller till exempel värmeböljor som har blivit mycket vanligare. Samhällen har blivit tvungna att anpassa sig till det.

– Frankrike hade 2003 en katastrofal värmebölja där tiotusentals personer dog. 2006 var det nästan lika varmt men dödligheten mycket lägre. Regeringen hade satt upp ett varningssystem för att varna just för värmeböljor till följd av 2003 och hade på plats en plan helt enkelt, så att alla visste vad som skulle göras på äldreboenden, sjukhus och så vidare, istället för att bara försöka improvisera, berättar Gabriele Messori.

Rätt beslut nödvändiga

Exemplet visar tydligt hur viktigt det är att rätt beslut fattas för att en extremväderhändelse inte nödvändigtvis ska behöva få förödande effekter. Men för att en anpassning ska kunna ske behövs bra evidensbaserade underlag. En fråga Gabriele Messori gärna vill finna ett svar är hur det går att skapa en starkare koppling mellan det som anses vetenskapligt intressant och det som kan tillämpas praktiskt när det kommer till effekterna av extremväderhändelser.

– Oftast jobbar vi forskare med saker som vi tycker är väldigt spännande men de är sedan svåra att använda för till exempel en kommun eller en region. Vi studerar de storskaliga processerna i mycket detalj och långa tidsskalor medan å andra sidan Uppsala kommun behöver veta någonting på skalor av några kilometer och intresserar sig inte för år 2100 utan de kommande fem eller tio åren. Det går troligen att anpassa mycket av det vi gör till dessa behov. Men man måste fundera lite på hur man gör det och samtidigt bevarar grundforskningsdelen så att vi inte bara fokuserar på tillämpningar och inte kommer framåt i grundforskningen, säger Gabriele Messori.

Åsa Malmberg