Antikroppar – på gott och ont

KRÖNIKA

9 november 2020

En leende Sandra Kleinau i labbet med en kollega i förgrunden.

Sandra Kleinau har under hela sin forskarkarriär studerat immunsvar och antikroppar. Nu har covid-19-pandemin har satt immunologin i fokus

Immunceller skyddar oss mot smittämnen och håller oss friska, men ibland börjar de felaktigt attackera den egna kroppen i en autoimmun sjukdom. Det finns ännu inga botemedel mot autoimmuna sjukdomar, men i min forskargrupp undersöker vi bland annat hur monoklonala, eller klonade, antikroppar kan användas för att skräddarsy individuella behandlingar, skriver Sandra Kleinau, professor i molekylär immunologi.

Covid-19-pandemin har satt immunologin i fokus och många är de frågor som uppstått om antikroppar mot coronaviruset och testning av sådana. Då jag under hela min forskarkarriär har studerat immunsvar och antikroppar tar jag nu chansen och förklarar från en immunologs perspektiv hur antikroppar generellt uppstår vid en infektion.

Vid en infektion aktiveras B- och T-lymfocyter eller celler, som specifikt kan känna igen sjukdomsframkallande ämnen, till exempel ett virus. B-cellerna producerar specifika antikroppar, proteiner som kan neutralisera och omhänderta viruset så att det inte kan infektera nya celler. Vid en infektion bildas det även B-minnesceller som kommer ihåg viruset och som på nytt kan aktiveras och skydda mot återinfektion om individen möter viruset igen.

Sandra Kleinau, professor i molekylär immunologi.
Foto: Mikael Wallerstedt

Om vi översätter det till den nya virussjukdomen covid-19 kan vi anta att oavsett om du har haft milda eller svåra symptom av covid-19 kommer du att ha antikroppar mot viruset. Antikropparna finns i olika varianter till exempel IgM och IgG, och kan diagnostiseras genom olika blodtester. Dessa kan ha olika detektionsgrader. Det innebär att vissa tester kan analysera väldigt små mängder antikroppar i blodet medan andra behöver större mängder för att det ska ge ett positivt utslag. Detta kan vara en bidragande orsak till de rapporter som beskriver personer som insjuknat i covid-19 men som inte har utvecklat antikroppar mot viruset. Har du insjuknat i covid-19 och tillfrisknat kommer du sannolikt att ha cirkulerande antikroppar i blodet en tid. Hur länge vet vi ännu inte, men generellt sett har du en livslång immunitet om du haft och tillfrisknat från en virussjukdom.

Men det är inte alltid som antikroppar är av godo. Vid en autoimmun sjukdom uppstår ofta B-celler som felaktigt producerar antikroppar mot kroppsegna proteiner och vävnader. Stora mängder av dessa autoantikroppar kan leda till att den egna kroppen attackeras och en kronisk inflammation uppstår. Beroende på vilka strukturer som antikropparna reagerar emot utvecklas olika autoimmuna sjukdomar. Vid exempelvis reumatoid artrit, även kallad ledgångsreumatism, drabbas lederna.

Min forskargrupp har under flera år studerat hur specifika Fc-receptorer på immunceller känner igen och binder till strukturer på antikroppar som har bundit till kroppseget protein. Det är när dessa Fc-receptorer aktiveras som en inflammation uppstår. Vi har ännu inga botemedel mot autoimmuna sjukdomar, men vi har goda möjligheter att behandla dessa med antiinflammatoriska och immundämpande läkemedel. Flera av dessa läkemedel består av antikroppar, närmare bestämt monoklonala, eller klonade, antikroppar som är mer specifika än traditionella läkemedel och ger mindre biverkningar. Användningen av monoklonala antikroppar som ett biologiskt läkemedel är framgångsrikt och rekordstort inom medicinen idag, inte bara i autoimmuna sjukdomar, utan också i behandlingen av cancer och infektion.

Antikropparna kan produceras mot de flesta sjukdomsframkallande molekyler och celler. Genom att antikropparna binder till dessa molekyler hjälper de patientens immunförsvar att oskadliggöra dem. Förutom de olika antikropparna kan olika varianter av antikroppar produceras. Så istället för att använda ”one size fits all” undersöker just nu min forskargrupp om man kan avancera immunterapin med monoklonala antikroppar genom att skräddarsy behandlingen för den enskilde patienten.  Att matcha patientens Fc-receptormönster med passande variant av terapeutisk antikropp kan vara en möjlighet att förstärka effekten av en immunterapi. Applikationer med monoklonala antikroppar är stort och kommer med stor sannolikhet att bli ännu större inom snar framtid.

Sandra Kleinau, professor i molekylär immunologi vid institutionen för cell- och molekylärbiologi

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress