Ökad mental ohälsa under pandemin

3 september 2020

Några personer står och köar med social distans och en av dem har munskydd.

Nivåerna av mental ohälsa var markant högre i en undersökning våren 2020, än i en studie som gjordes före pandemin.

Nivåerna av mental ohälsa i Sverige har höjts under covid-19-pandemin. Detta trots att Sverige har haft lättare restriktioner än de flesta andra länder för att stoppa smittspridningen. Det visar en studie av forskare vid Uppsala universitet som nyligen publicerades i European Psychiatry.

Karin Brocki, professor vid institutionen för
psykologi. Foto: Mikael Wallerstedt

– Vi fann kliniskt signifikanta nivåer av depression (30 procent) ångest (24 procent) och sömnproblem (38 procent). Dessa siffror är jämförbara med de nivåer av mental ohälsa som rapporterats i liknande studier under pandemin i Kina och Italien, säger Karin Brocki. professor vid institutionen för psykologi.

– Visst finns det skillnader i olika aspekter av metod, fas av pandemin och rekryteringsstrategier, men trots dessa olikheter mellan studierna, kan man konstatera att den mentala hälsan verkar ha påverkats negativt hos en betydande andel personer i samtliga undersökningsländer.

Karin Brocki och hennes forskarkollegor Lance McCracken, Farzaneh Badinlou och Monica Buhrman var tidigt ute med att kartlägga den mentala hälsan i Sverige under pandemin. Över 1500 personer mellan 18–88 år deltog i den webbaserade enkätundersökningen.

Högre nivåer än före pandemin

Det visade sig att nivåerna av mental ohälsa var markant högre än i en studie som gjordes på den svenska befolkningens mentala hälsa före pandemin och som använde samma mått av depression och ångest.  I den studien (Johansson et al, 2013) rapporterades att cirka 10,8 procent av befolkningen led av depression och ca 14,7 procent hade kliniskt signifikanta nivåer av ångestproblematik.

Forskargruppen har också undersökt vilka grupper som är mest drabbade utifrån olika faktorer – demografiska variabler, risk- och sårbarhetsfaktorer, exponering för covid-19, samt om det förekommer oro relaterad till covid-19.

Drabbade dem med tidigare mental ohälsa

De fann att det var de som hade en tidigare historia av mental ohälsa som var mest drabbade av förhöjda nivåer av depression, ångest och sömnproblem under pandemin. Resultaten pekar på att de unga vuxna som deltog i studien har högre nivåer av mental ohälsa än de äldre.

– Vi spekulerar i om detta kan bero på att unga personer har en mer instabil livssituation, både vad gäller ekonomi och socialt liv. Vi vet också sedan tidigare att psykisk ohälsa förekommer i större utsträckning hos unga människor jämfört med äldre grupper, säger Karin Brocki.

En intressant faktor är psykologisk flexibilitet, en förmåga att anpassa sig till olika omständigheter.

– Våra resultat visar att det är en skyddande faktor men kan också vara en sårbarhetsfaktor för mental ohälsa om man har låg psykologisk flexibilitet. Det här är en egenskap som man träna upp och som svarar på KBT-baserad behandling, säger Karin Brocki.

Större stöd till de mest utsatta

Det finns vissa begränsningar med studien. Trots att de har en ganska stor grupp, så är könsfördelningen ojämn (73 procent kvinnor), de flesta är 18-40 år gamla, heltidsarbetande eller studenter. De flesta hade ingen underliggande sjukdom som ökade risken för att bli smittad med covid-19. Däremot lyckades forskarna rekrytera från samtliga län i Sverige.

Vad kan man då ge för praktiska rekommendationer utifrån resultaten i studien?
– Att ge ett större stöd för dem som är mest utsatta för negativa effekter på mental hälsa och välbefinnande. Detta inkluderar personer med tidigare eller nuvarande psykiska hälsoproblem eller de som anser sig ha relativt sämre allmänhälsa, säger Karin Brocki.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress