Hon studerar psykologiska effekter av pandemin

2 juni 2020

Porträtt på Karin Brocki

"Vi kan nog vänta oss stora negativa effekter på den psykiska hälsan", säger Karin Brocki, som leder två studier om covid-19-pandemins psykologiska effekter i Sverige.

De senaste månaderna har varit en prövning för många. Karin Brocki studerar hur den psykiska hälsan påverkas av covid-19-pandemin – dels i befolkningen som helhet och dels i familjer med små barn. Redan nu har över 1000 deltagit i en enkätundersökning på webben.

Det är viktigt att studera den psykiska hälsan i relation till covid-19, menar Karin Brocki, professor vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.

– Den här pandemin är ett ”worst-case-scenario”för mental ohälsa eftersom vi tappar kontrollen, med stor ovisshet på de flesta områden i livet – familjen, arbetet, ekonomin, samhället… Oron ökar, vi måste isolera oss och avstå från socialt umgänge, som vi vet främjar den psykisk hälsan. Så vi kan nog vänta oss stora negativa effekter på den psykiska hälsan. Särskilt för de psykiskt sårbara kan pandemin vara en trigger.

Det finns tidigare studier av sars och influensapandemier och hur de påverkade den psykiska hälsan negativt. Redan nu har kinesiska och italienska forskare börjat publicera studier av hur covid-19 lett till ökade nivåer av depression, ångest och sämre sömnkvalitet.

Särskilt drabbade grupper

I Sverige pågår också många studier inom det psykologiska området.

– Vi är bland de första, eftersom vi startade i ett tidigt skede i pandemin att designa och planera studien, men det tog lite tid innan vi fick etiskt godkännande. Det är kritiskt att förstå de psykosociala effekterna. Om man kan förstå dem kan problemen lindras, senare under pandemin eller vid framtida sjukdomsutbrott.

Redan nu har över 1000 personer deltagit i enkätundersökningen, där forskarna ska kartlägga vad man oroar sig mest över och kan specificera vilka grupper som är mest drabbade – till exempel kön, ålder och yrke.

– En intressant faktor är psykologisk flexibilitet, en förmåga att anpassa sig till olika omständigheter. Kanske kan den fungera som en skyddande faktor men det kan också vara en sårbarhetsfaktor om man har låg psykologisk flexibilitet. Det här är en egenskap som man kan behandla och som svarar på KBT-behandling.

Barnfamiljer påverkas av restriktioner

En annan studie handlar om hur barn och barnfamiljer påverkas av pandemin. Även den ska göras i form av en enkätundersökning så snart studien fått etiskt godkännande.

Det är ett internationellt samarbete som initierats av universitetet i Cambridge, England, om hur familjer med små barn påverkats av restriktionerna under covid-19-pandemin. Studien ska göras i totalt sju länder (Sverige, England, Italien, Kina, Australien, Nya Zeeland och USA).

– Sverige har ju haft en liberal linje, men trots att skolor hållit öppet finns det restriktioner även här. Vår hypotes är att det här påverkar familjelivet, särskilt familjer med barn på 4–7 år. Det är svårt för småbarn att förstå restriktionerna. De har bristande kännedom om pedagogiska aktiviteter online och har ett väldigt stort behov av fysisk aktivitet.

Effekter på jämställdhet och könsroller

Forskarna ska undersöka flera olika områden, till exempel: Vad får den ökade ekonomiska belastningen för effekter? Vad händer med jämställdheten och könsrollerna med ökad närvaro i hemmet? Har föräldrarnas attityd till barnens skärmtid förändrats under pandemin? Och är det så att familjer som bor i villa och har nära till naturen påverkas mindre än de som bor i en lägenhet i stan?

– Vi ska studera många olika aspekter av familjelivet och det kommer att bli väldigt intressant att jämföra effekter mellan de länder som deltar i projektet. Det finns också en planerad uppföljning om ett halvår så att vi kan skilja på kortvariga och långvariga effekter, säger Karin Brocki.

Fakta: Två studier om psykologiska effekter av pandemin

  • Finansiär till båda studierna är Vetenskapsrådet som uppmuntrar till att man använder projektpengar som beviljats till annat forskningsprojekt även används till studier om covid-19.
  • Karin Brocki är ansvarig forskare för båda studierna, Prof. Lance McCracken, Monica Buhrman (FD), Matilda Frick (FD) och Farzaneh Badinlou (FD) är medverkande forskare vid institutionen för psykologi, och Uppsala universitet är forskningshuvudman. Studien om barnfamiljer är ett samarbete främst med University of Cambridge som är forskningshuvudman för den engelska delen.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress