”För att förstå USA måste vi se det som finns mellan New York och Kalifornien”

12 februari 2020

Dag Blanck, professor i nordamerikastudier.

Hallå där… Dag Blanck, professor i nordamerikastudier och flitigt anlitad expertröst i svenska media, som tisdag 18 februari ger den öppna föreläsningen Vårt behov av USA.

På vilka sätt behöver vi egentligen USA år 2020?
– På flera plan. Som supermakt har USA en militär och säkerhetspolitisk viktig funktion, men även dess kulturella influenser når djupt. Amerikansk film och tv präglar sedan länge vårt kollektiva medvetande, och med 24-timmarsjournalistikens intåg och dess krav på ständigt uppdaterade flöden hämtar svenska media allt fler nyheter från USA, vilket bidrar till att väcka vårt engagemang också i relativt udda amerikanska företeelser.

Vad väcker främst svenskarnas intresse när vi pratar USA?
– Amerikansk politik och populärkultur är alltid av stort intresse. Men vi är också känsliga för hur Sverige uppfattas i USA. Om amerikanska media noterar svenska framgångar ger det stora rubriker i vårt land. Då Barack Obama besökte Stockholm år 2013 blev vår känsla av bekräftelse så stor att alla eventuella reservationer glömdes bort. På motsvarande sätt är vi ömtåliga för amerikansk kritik, då Donald Trump ringde Stefan Löfven om häktningen av den amerikanske artisten ASAP Rocky överhopades jag av samtal från svenska journalister.

… och hur uppfattar vi svenskar USA?
– Många svenskar har relativt god kunskap om USA, men vår bild formas till stor del av det USA som vi redan känner igen och där New York och Kalifornien ofta står oproportionellt i fokus. Merparten av landet utgörs ju faktiskt av de delstater vi på sin höjd betraktar från flygplansfönstret, men som likväl utgör betydelsefulla bitar i den komplexa strukturen USA.

Vad skulle vi upptäcka om vi landade därnere?
– Framför allt ökad förståelse för USA:s många dimensioner och saker som är mindre kända eller svårförståeliga för oss, till exempel dödsstraffets fortsatta existens, den negativa synen på statligt inflytande eller varför vapenlagarna är så svåra att påverka. Men här finns också framstående universitet, kulturella institutioner och starkt engagemang i samtidens viktiga frågor, vilket vi inte alltid är medvetna om.

På tal om samtidsfrågor, vad kan vi vänta av höstens presidentval?
– Redan valet 2016 bevakades så intensivt i media att jag blev det årets mest intervjuade forskare vid Uppsala universitet och årets upplaga lär inte innebära mindre arbete. Donald Trump är oerhört skicklig på att skapa intresse kring sin person och journalisterna följer med. Mediebolagen vet att de höga tittarsiffror han attraherar betyder intäkter eftersom annonsörernas pengar följer tittarna. Hur valet slutar beror i första hand på hur de oberoende väljarna i mitten av den politiska skalan väljer att rösta.

Vilka frågor skulle du önska att journalisterna ställer om vi glömmer Trump för en stund?
– Först vill jag framhålla att jag uppskattar att det finns en del journalister som ger utrymme för oss forskare att bidra med vetenskapligt baserad kunskap i en tid där nyhetsflödet domineras av klickvänliga oneliners. Med det sagt besvarar jag gärna fler frågor om mitt forskningsområde; svensk-amerikanska relationer och hur våra länder förhållit sig till varandra ur ett historiskt perspektiv. Det är något vi berör i vår blogg och podd Amerikaanalys, och som jag även kommer att ta upp i min kommande föreläsning.