Nytt kompetenscentrum för batteriforskning

5 februari 2020

Den 6-7 februari går startskottet för det nya kompetenscentret för batteriforskning ­– Batteries Sweden – som koordineras av Uppsala universitet. Centret ska stötta spetsforskningen inom batteriområdet i samarbete med företag med målet att stärka både forskningen och industrin.

Daniel Brandell, professor i kemi och föreståndare
för centret. Foto: Mikael Wallerstedt

Kompetenscentret för batterier gå under namnet ”Batteries Sweden”. Det drar formellt igång den 1 mars och stöttas av forskningsfinansiären Vinnova.

– Tanken är att centret ska finnas under en lång tid. Vinnova kan bevilja stöd för tio år, berättar Daniel Brandell, professor vid institutionen för kemi och föreståndare för centret.

Även lärosätena Chalmers, KTH och forskningsinstitutet Rise är en del av verksamheten, tillsammans med ett 15-tal företag, däribland ABB, Volvo, Scania och Northvolt. De lärosäten som ingår utgör en stor del av den akademiska miljön där det historiskt sett har bedrivits mycket av den batteriforskning som har funnits i Sverige. Det är också de lärosäten som fortfarande forskar mest inom området.

– Vi har också en lång tradition av samverkan med många gemensamma projekt. Det här är en miljö som vi kan ta avstamp i. Det ska också bli spännande att få arbeta mer med de företag som vi inte har haft lika många samarbeten med tidigare, säger Daniel Brandell.

Täcker hela värdekedjan

Företagen som är involverade i centret täcker hela värdekedjan kring batterier, från råmaterial till battericellstillverkning, tillämpningar inom fordonsindustrin, kraftelektronik och återvinning.

– Vi har också med företag som modellerar batterier och utvecklar mjukvara, säger Daniel Brandell.

Arbete ska bedrivas i projekt som grupperas kring olika teman. Det handlar om nya material och koncept för batterier, smarta batterier samt modellering och karaktärisering.

– Inom de här definierade områdena kommer vi att driva ett antal projekt där några av lärosätena och företagen är inblandade och där man har gemensamma system och material som man är intresserade av.

Frågeställningarna som ligger till grund för forskningsprojekten kommer både från lärosätena och industrin.

–  En tredjedel av finansieringen för centret kommer från Vinnova, en tredjedel från lärosätena och en tredjedel från företagen. Det betyder att det måste finnas ett tydligt gemensamt intresse från både universiteten och företagen för att det ska fungera, säger Daniel Brandell.

Relevanta frågor för svensk industri

Förhoppningen är att satsningen ska leda till banbrytande forskning utifrån frågeställningar som är relevanta för svensk industri, menar han.

– Vi kommer att bidra till att göra svensk industri bättre. Dessutom kommer den forskning vi bedriver och de material vi tar fram att kunna finna sin väg till konkreta produkter, vilket vi som forskare tycker är väldigt stimulerande.
Företagen i sin tur får tillgång till en förstklassig forskningsinfrastruktur och ett stort kunnande inom området.

– Vi befinner ju oss inom den absoluta forskningsfronten, och för att svenska företag ska kunna hävda sig och vara konkurrenskraftiga behöver de den typen av kompetens.

Tre av åtta nya kompetenscentrum till Uppsala universitet

Biomaterial, nya läkemedel och batterier är de forskningsområden som får en skjuts framåt när tre nya kompetenscentrum, ledda från Uppsala universitet, nu drar igång med delfinansiering från innovationsmyndigheten Vinnova.

Centrum för svenska batterier (Batteries Sweden)
Forskning för att skapa nya typer av lätta, billiga, miljövänliga och säkra batterier med ultrahög energilagringsförmåga.
Projektledare: Kristina Edström och Daniel Brandell, professorer vid institutionen för kemi.

Swedish Drug Delivery Center (SweDeliver)
Forskning för att inta en världsledande position, utbilda nästa generation forskare, bygga ekosystem för farmaceutisk vetenskaplig och industriell kompetens samt bidra till utvecklingen av nya innovativa läkemedel för sjukdomar som i dagsläget står utan behandling.
Projektledare: Christel Bergström, universitetslektor vid institutionen för farmaci.

Additiv Tillverkning för Livsvetenskaperna
Centrum för forskning, utveckling och regulatoriska aspekter av nya tekniker för 3D-skrivning, bland annat komplexa strukturer för förbättrade bioprocesser, mer reproducerbara 3D-tumörmodeller och snabbare optimering av medicinering.
Projektledare: Cecilia Persson, professor vid institutionen för materialvetenskap.