Hur kom det sig att coronaviruset började spridas bland människor? Vad kan vi göra för att motverka smittspridning, så att sjukvården räcker till för de svårt sjuka? Och varför har vi ett så starkt sug efter information vid den här typen av allvarliga hot? Vi har intervjuat några forskare vid Uppsala universitet om det nya coronaviruset och virussjukdomen Covid-19.

I dag dör varannan människa i västvärlden av sjukdomar i hjärtat eller blodkärlen. Hjärtinfarkt är världens vanligaste dödsorsak, och ökar globalt. Forskare vid Uppsala universitet söker svar på vilka riskfaktorer som finns, hur man kan förebygga sjukdom och vill utveckla nya och bättre behandlingsmetoder. Uppsalaforskningen om hjärt-kärlsjukdomar har stor bredd. Här är några exempel från den senaste nyhetsrapporteringen.

Mer än var tredje svensk drabbas någon gång i livet av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning i hjärnan. ADHD, autism, migrän, demens, MS, Parkinsson, smärta, epilepsi, ångest, stroke och alzheimers sjukdom är bara några exempel. Alla kan drabbas. Vid Uppsala universitet pågår en omfattande och bred forskning om hjärnan. Här berättar tre forskare om sin pågående forskning och vi ger också några exempel från den senaste nyhetsrapporteringen.

Antibiotika räddar liv över hela världen varje dag, men det växande problemet med resistenta bakterier är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Om man inte överbryggar svårigheterna att ta fram nya antibiotika och ser till att de görs tillgängliga globalt kommer antibiotikaresistensen att fortsätta vara ett av de största hoten mot hela världens sjukvård.

Den globala överlevnaden, biologisk mångfald, hållbar miljö och energiomställning är några av våra gemensamma stora utmaningar. Hur ska vi möta klimatkrisen? Hur får vi en mer rättvis fördelning av jordens resurser? I fokus för forskningen står förnybar energi, hållbart nyttjande av natur och hav, forskning om klimatförändringarnas biologiska effekter, hållbar samhällsutveckling och innovationer.

Diabetes tillhör våra stora folksjukdomar. Sjukdomen ökar över hela världen och år 2040 beräknas antalet sjuka uppgå till 640 miljoner. I Sverige är över en halv miljon människor drabbade. De flesta lider av typ 2-diabetes. Men bland svenska barn är typ 1-diabetes den vanligaste kroniska sjukdomen – en sjukdom som idag inte kan botas. Flera forskningsprojekt pågår vid Uppsala universitet i jakten på nya behandlingsformer.

Hur bygger man upp datorsystem utan att arbetsmiljön blir lidande? Är robotar ett hot mot löneutvecklingen? Vad är det som krävs för att jobba systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Vilka hinder möter nyanlända svenskar på arbetsmarknaden? Det finns många utmaningar i dagens arbetsliv och pågår en hel del forskning inom området. Här är några exempel.