Forskarprofiler

Upptäcktsresande i genetik

Ibland är en enkel fråga från en svensk postdok i amerikansk exil allt som krävs. 20 år senare har Kerstin Lindblad-Toh lett kartläggningen av 230 däggdjurs arvsmassa. Nu gör hon sig redo att ta vår tids kanske största vetenskapliga revolution – förståelsen av människans genom – hela vägen in i vården.

Med hela världen som sin arbetsplats

– Jag drivs av en nyfikenhet på hur saker och ting hänger ihop, reflekterar Anders Backlund, professor i farmakognosi, som då han inte navigerar genom den kemiska rymdens åtta dimensioner försöker ta ut riktningen för Uppsala universitets roll i det globala samhället.

Han har hittat sju nya fågelarter

Nu börjar högsäsongen för fågelforskaren Per Alström. Han har upptäckt sju nya fågelarter och tillbringar mycket tid i naturen, i länder som Kina, Indien och Vietnam. Där tittar han efter välbekanta och okända fåglar, men lyssnar minst lika mycket på deras sång.

Laddad för framtiden

Framtidens fordon är fossilfria och går på batteri – men det finns många utmaningar kvar att lösa. Kristina Edström, professor vid institutionen för kemi-Ångström, spelar en nyckelroll, nu när EU-kommissionen satsar stort på batteriutveckling.

Med öra för musik och blick för det historiska

Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, har i radioprogrammet "Den svenska musikhistorien" för en allmän publik levandegjort den svenska musikhistorien från de första källorna fram till år 2018 i 106 avsnitt.

Han sätter ljus på materialens energikapacitet

Som barn fascinerades Tomas Edvinsson av vad som händer när ljus träffar materia. Idag forskar han på energiinteraktioner mellan ljus och material för användning i nya generationers solceller, solbränsle och vattenrening.

”Vi får inte bemöta den muslimska kvinnan som ett kollektivt offer”

Ska den svenska vården ge muslimska kvinnor rätt behandlingar måste vi acceptera dem som rationella individer och lyssna till deras egen problemskrivning, snarare än att fostra dem i våra jämställdhetsideal, konstaterar Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödrahälsa.

Med blicken på multinationella företag

Hur styrs ett stort multinationellt företag med dotterbolag, kunder och leverantörer över hela världen? Hur kan huvudkontoret ha kunskap om alla viktiga affärsförbindelser runt om i världen? Dessa frågor är i fokus för Ulf Holm, professor i företagsekonomi, som leder forskningsgruppen ”Internationellt företagande” vid företagsekonomiska institutionen.

Biomaterial är nischen för prisbelönt innovatör

Håkan Engqvist, professor i tillämpad materialvetenskap, har varit med och startat flera bolag och har över 50 patent. Hans specialområde är keramiska material, som kan användas för många tillämpningar i människokroppen.

Kommunikation nyckeln i kostbehandlingar

Paulina Nowicka är ny professor i kostvetenskap, särskilt dietetikens kommunikation, vid institutionen för kostvetenskap. Hennes forskning handlar framför allt om hur man hittar behandlingar som fungerar för barn med fetma.

Från rasbiologi till genomisk medicin

Sextio år efter att Statens institut för rasbiologi bytte namn och övergick i Uppsala universitets regi kan Ulf Pettersson, seniorprofessor i medicinsk genetik, blicka tillbaka på den långa resan från tvivelaktig historisk ballast till vetenskapligt flaggskepp.

”Vi måste digitalisera med omsorg” 

Hur gör vi för att på bästa sätt introducera digital teknik i samhället och i våra liv? Enligt Åsa Cajander måste digitaliseringen få ta tid och kosta mer i utvecklings och införandefasen för att inte leda till nya problem.  
– Jag vill se till att människors arbete är bra för dem även när arbetet digitaliseras, och jag vill hjälpa till med metoder för att det ska bli så.  

Viktigt att stärka det kritiska tänkandet

Engagerad lärare, hjärnforskare och motståndare till pseudovetenskap… Dan Larhammar har flera olika roller. Som ny ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien blir det mindre tid för undervisning, men arbetet med att stärka vetenskapens och grundforskningens roll i Sverige fortsätter.

”Växter måste verkligen vara beredda på allt”

När det gäller tillväxt och flexibilitet överträffar växtriket oss människor med råge. Annelie Carlsbecker hittar ständigt nya tecken på växters intrikata samspel och anpassningsförmåga.
– Det fascinerande är att växternas celler inte bara har förmågan att utväxla information, utan att de också vet vilken information de måste utbyta för att utvecklas korrekt. Och hur vet de det?

Akademisk frihetskämpe

Professor skytteana i vältalighet och statskunskap Li Bennich-Björkman är en outtröttlig försvarare av den akademiska friheten och de långsiktiga forskningsprojekten. I sin egen forskning gör hon gärna plats för existentiella dimensioner, senast i en bok om vad det betyder att leva ett liv i exil.

Passionen för kemi tog honom en gång från andra sidan jordklotet till Europa. Men idag är Felix Ho lika starkt engagerad i högskolepedagogiska frågor som i forskning.
– Om jag kan överbrygga gapet mellan ämnesforskning och forskning i ämnesdidaktik, är jag superglad.

Beroendeforskare med fokus på alkohol

Varför dricker 1,3 miljoner svenskar mer än de borde? Och hur kan samhället hjälpa dem att inte utveckla ett beroende? Ingrid Nylander, professor i farmakologi, har dedikerat sitt forskarliv åt alkoholens avigsidor, men svaren är inte alltid enkla att finna.

"Jag har aldrig slutat tala med stenar"

När Valentin Troll som ung fysikstudent fick syn på en vulkanisk bergart under en kurs i geologi hände något märkligt.
–Stenen började långsamt men tydligt ge mig svar på mina frågor och på ett språk jag kunde förstå. Drygt 20 år senare fängslas vulkanforskaren fortfarande av stenars berättelser.

Hon vill förstå kemin bakom komplexa biologiska problem

Enzymer är exempel på biologiska katalysatorer. Utan att själv förbrukas möjliggör de att olika reaktioner fortgår som annars skulle vara väldigt långsamma vid normala temperaturer. Lynn Kamerlins forskargrupp är särskilt intresserade av vad som händer i en fundamental kemisk reaktion - fosfat esterhydrolys.

"Viktigt att föra fram den akademiska kunskapen om USA"

Dag Blanck har intervjuats av journalister tusentals gånger för att kommentera vad som händer i USA. Som historiker började han studera emigrationen från Sverige till Amerika. Nu är han föreståndare för Svenska institutet för nordamerikastudier, SINAS, vid Uppsala universitet.

I huvudet på en psykiater

Från Ulleråkers utkanter till Psykiatrins Hus vid Akademiska sjukhusets entré. Psykiatrin i Uppsala har gjort en fascinerande resa.
– Det är en fantastisk tillgång där vi äntligen får samla alla kompetenser och arbeta i direkt anslutning till sjukhusets övriga specialister, säger professor Lisa Ekselius, som tilldelades 2017 års Rudbeckpris för sina betydelsefulla bidrag längs färden.
 

”Jag vill bygga företaget med stort F i Uppsala”

Han drev sitt första laboratorium som tonåring, grundlade sin karriär vid Caltech och sedan återkomsten till Uppsala har hans team gett upphov till en rad företag i miljardklassen. Ulf Landegrens cv står få efter, men fortfarande finns visioner att uppfylla.

Filosof med fokus på medborgarskap

Vad är det som avgör vem som är medborgare och vem som inte är det? Svaret är att det i många fall är ganska godtyckligt, vilket kan få stora konsekvenser för demokratin, menar Patricia Mindus, docent i praktisk filosofi.
"Medborgarskap är ju själva grundbulten i en demokrati. Samtidigt kan det bli väldigt godtyckligt utifrån ett demokratiskt perspektiv när stater bestämmer vem som blir medborgare."

Hon avslöjar molekylernas framfart i celler

Vad händer i celler när molekylsammansättningen förändrar sig? I sin forskning spårar Ingela Lanekoff, analytisk kemist vid institutionen för kemi-BMC, små molekylers eller metaboliters utveckling. "Vi fokuserar på att se saker som ingen annan kan se i cellvävnader. Genom att mäta och bestämma betydelsen av molekylära processer kan vi förstå utvecklingen av sjukdomsförlopp."

Konsten att lägga ekologiska livspussel

Varför är vissa insekter bara intresserade av en viss typ av växt och inte av andra? Och hur bär sig växter åt för att attrahera bara en sorts insekt? Att förstå det intrikata växelspelet mellan växter och insekter är målet för ekologen Magne Friberg.

”Min forskning ligger nära aktuella händelser”

Johannes Heumans kontor på Hugo Valentin-centrum är spartanskt inrett. Det beror på att han tillbringar den mesta tiden vid École pratique des hautes études i Paris. Hans forskning handlar om fransk efterkrigshistoria, med särskilt fokus på fransk antirasism och relationer mellan judar och muslimer i Frankrike.

Cancerforskare i rampljuset

Som Årets cancerforskare har Lena Claesson-Welsh lätt motvilligt fått se sig bli den svenska forskningens omslagsdam. Förmodligen är det en nyttig prövning, i laboratoriet finns resultat som kan ge henne avsevärt större exponering.

”Det är en stor utmaning”

Med hjälp av nanoteknologi hoppas Zhen Zhang att en helt ny typ av sensorer för bland annat miljöövervakning bli verklighet. För att skapa förutsättningar för forskningen har Zhen Zhangs forskargrupp byggt upp ett processflöde för tillverkning av nanokomponenter och ett avancerat testlabb på Ångströmlaboratoriet.

Aktivism på arbetsplatsen

Miljöaktivism existerar inte bara utanför företag utan också bland de egna anställda på till exempel energibolag. Det menar Annika Skoglund, som i sin forskning har följt anställda vid Vattenfall i Sverige och Storbritannien.

Han vet hur man förenar livsavgörande molekyler

Från benläkning till cancerbehandling – listan över professor Jöns Hilborns forskningsintressen är lång. Men alla förenas i en målsättning: att foga samman livsavgörande molekylära pusselbitar.

Hon avslöjar mångfalden i marken

Nittio procent av all världens svamp förblir osynliga för oss, gömda i vitt förgrenade samhällen under mark. Men nu ska ett av de gåtfulla svampsystemen utforskas av evolutionsbiologen Anna Rosling med hjälp av en ny metod.

Han låter nyfikenheten visa vägen

Få svenska onkologer har bidragit till att rädda så många människors liv som Bengt Glimelius, professor emeritus i onkologi, men än är han inte redo att avsluta sin vetenskapliga gärning. Nyligen mottog han Olof Rudbeckpriset i hemstaden Uppsala.
 

Svarta hål fascinerar

Det har varit ett framgångsrikt år för Monica Guica, forskare i teoretisk fysik. Från att ha saknat egna forskningsanslag leder hon nu ett forskningsprogram med finansiering från flera olika håll. Målet är att upptäcka vackra och intressanta teorier bakom svarta hål och holografi.

Med övärldars arkeologi i fokus

Intresset för övärldars arkeologi följt Helene Martinsson-Wallin genom forskarkarriären. Med rötter i nordeuropeisk arkeologi har hon utforskat arkeologi i övärldar framför allt i Polynesien och på Gotland.

”Det blev inte färdigt med Linné”

Som forskare i systematisk botanik har Magnus Lidén upptäckt omkring 150 nya blomväxter. De stundtals strapatsrika exkursionerna har tagit honom till bland annat Indien, Kina och Iran.

Hon benar ut ursprunget till våra muskelpaket

Utan avancerad muskulatur hade de första fyrbenta djuren inte kunnat ta steget upp på land. Men hur samspelet mellan muskler och ben en gång utvecklades är fortfarande en gåta, som paleontologen Sophie Sanchez arbetar på att lösa.

Han rustar för strid med nya rön om mjölk

– Visst förstod jag att det skulle bli stort, men inte så stort!
En studie om mjölkens effekt på vår hälsa blev professor Karl Michaëlsson biljett till lejonets håla. Halvtannat år senare är han tillbaka, oskadd och rustad med nya rön.

Utsatthet ställer krav

I januari förra året fick Uppsala universitet ett rekordanslag på 80 miljoner kronor för att rekrytera Don Kulick, professor i antropologi. Han ska leda ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om nya perspektiv på utsatthet och är nu på plats för att sätta upp en ny forskningsmiljö.

Ny genteknologi avslöjar bakteriers evolution

De senaste årtiondenas tekniska utveckling har banat vägen för möjligheterna att kartlägga arvsmassan hos alla levande varelser. Nya DNA-sekvenseringstekniker leder Siv Andersson, professor i molekylär evolution, till revolutionerande upptäckter om bakteriers ursprung och utveckling.

Astmarön skapar rubriker

Oscarsbelönad, i vetenskapsvärldens fokus och med nya fräscha miljoner på forskarkontot. Hösten 2015 var händelserik för Tove Fall, docent i epidemiologi.
– Vi anade att studien skulle väcka medias intresse, säger hon.

Forskar om vatten, fred och konflikter

Vatten, klimatförändringar, migration, integration. Det är alla delar av Ashok Swains forskning som professor i freds- och konfliktforskning. Han växte upp på landsbygden i Indien och kom till Uppsala efter disputationen 1991.

Hon fogar samman livsavgörande pixlar

Med hjälp av nya bildbehandlingsmetoder analyserar forskare stora provmängder snabbare och effektivare än någonsin. Ett av de mest avancerade verktygen för bildanalys bygger på forskning av Carolina Wählby, professor i kvantitativ mikroskopi.

”Svensk forskning behöver självförtroende”

– Jag säger ofta till mina barn att de måste hitta ett arbete de älskar, säger Mia Phillipson, professor i fysiologi. Och hon lever som hon lär, dagarna i laboratoriet ser hon inte ens som ett jobb – ändå tycks livet som forskare vara långt från friktionsfritt.

Hon vill sprida kunskap om flerspråkighet

Leena Huss forskning kretsar kring minoritetsspråk- och kulturer. I våras mottog hon Uppsala universitets lika villkorspris, bland annat för sitt mångåriga arbete och engagemang för att öka förståelsen för minoritetskulturer vid universitetet.

Hälsa, kemi och tidig livsmedelsutveckling

Den röda tråden i Mats Larheds vardag är att hålla människor friska. Den återkommer både i hans arbete med att utveckla nya läkemedelskandidater och i hans samordning av EU:s hälsoprojekt EIT Health i Uppsala.

Hon skapar mötesplatser för människor och maskiner

2010 förändrades Louise von Essens forskarliv över en dag då regeringen meddelade att hon skulle leda U-CARE, mångmiljonsatsningen på psykologisk vård via Internet – men alltjämt håller hon det mänskliga mötet som vägen till framgång.

Varje byggsten är viktig i solcellerna

Om solenergi ska bli tillgänglig för fler behövs smarta materialval. Charlotte Platzer Björkman forskar om solceller i material som är billigare och mer vanligt förekommande än de som används i dagens solceller.

Runforskare med internationell publik

Henrik Williams är en av världens ledande runologer. Han är troligen mer känd utanför Sverige än inom landet. Han drar ofta en stor publik på sina föredrag utomlands, där intresset för runor och vikingar är enormt stort. I Sverige är publiken mindre, inte minst i hemstaden Uppsala.

Energi till alla är Mats Leijons vision

Nya, förnybara energikällor i vågor, vind och strömmande vatten. Det är Mats Leijons specialitet. Principen är enkel: I ställer för att jaga den högsta effekten, gäller det att få många energitimmar till låg kostnad. "Först då blir förnybar energi allas möjlighet."

Ny teknik ger oss bilden av smärta

Torsten Gordh är Sveriges första professor i klinisk smärtforskning. I mitten av februari presenterade han de senaste rönen inom smärtforskningen vid den internationella vetenskapskonferensen AAAS i San Jose, USA.

Fascineras av de stora frågorna

Olga Botner, professor i fysik, är en av de Uppsalaforskare som är med och utser Nobelpristagare – en chans att lära sig mer om andras forskningsfält och gå på djupet i sitt eget. Den egna forskningen handlar om partiklar från rymden som har hittats djupt nere i Sydpolens is.

Han vill bredda bilden av islam

Det finns inte bara en islam, utan många. Professor Mohammad Fazlhashemi vill bredda bilden av en av de största religionerna i Sverige. Intresset är stort för de nya utbildningarna i islamsk teologi och filosofi.

Med koll på tillvarons miljondels millimetrar

I år är det tio år sedan Maria Strømme utsågs till Uppsala universitets första professor i nanoteknologi. Efter ett decennium av uppmärksamhet och framgångar som 30 patent, drygt 200 internationella vetenskapsartiklar och en rad styrelseuppdrag i nationella och internationella forskningsråd är frågan vilka karriärdrömmar som återstår.

Lever för frågeställningarna

Lars Wallentin har med åren nått en närmast unik position i forskarvärlden, eller som Google formulerar det, ”international superstar cardiologist”. Själv tar den numera 71-årige seniorprofessorn uppståndelsen med ro.

Hon går på djupet med textanalys i EU-parlamentet

Coco Norén, professor i franska, är sedan i somras nybliven dekan för Språkvetenskapliga fakulteten. Hon är också aktuell med ett forskningsprojekt om den europaparlamentariska debatten och har precis avslutat arbetet med att föreslå nya mål och strategier för universitetsledningen.