– Corona är inte den sista föreställningen. På sin höjd är det en generalrepetition inför nästa pandemi. Och när den här stormen blåst förbi får vi förhoppningsvis en kort respit att hinna det vi måste innan en ny farsot är över oss, konstaterar Björn Olsen, numera riksbekant professor i infektionssjukdomar.

Tillgång och mångfald eller tummelplats för entreprenörer? Åsikterna om den svenska välfärdsmodellen klyver den politiska kartan. Men vad är fakta? Ulrika Winblad, professor i hälso- och sjukvårdsforskning, har i tjugo år studerat reformerna och dess följder. Själv är hon mer osäker än någonsin kring vilken väg som är rätt.

Kan algoritmer verkligen vara spännande? Jodå, bara de är rätt paketerade. Då David Sumpter, professor i tillämpad matematik, föreläste vid Oxford Mathematics lockade han den största publiken någonsin efter Stephen Hawking. I sommar hoppas han frälsa Hammarbysupportrarna på Tele2 Arena.

Hur får egentligen kommunpolitiker och tjänstemän vid myndigheter bete sig – och vad säger lagen om upphandlingar, jäv och korruption? En av experterna på området är Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt.

I en tid då illiberala krafter utmanar rättsstaten och allt fler saknar någon som bevakar deras individuella fri- och rättigheter skärps juridikens roll som bärare av demokratiska värderingar. Vid Människorättskliniken ger Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ konstitutionell rätt, Uppsalas juriststudenter den kunskap de behöver i mötet med samhällets utmaningar.

Sex år har gått sedan Thomas Schön anlände till Uppsala med två doktorander och en professur i reglerteknik. Idag är han en ledande kraft i att ta den artificiella intelligensen in i våra vardagsliv, men någon Terminator lär vi inte möta hitom Hollywood.

Som student i Peking på 1980-talet fastnade Lena Rydholm för den klassiska kinesiska poesin som talade till henne över alla geografiska, historiska och kulturella gränser. Sedan dess har hon fortsatt att bygga upp kunskapen om kinesisk litteratur i Sverige.

Ibland är en enkel fråga från en svensk postdok i amerikansk exil allt som krävs. 20 år senare har Kerstin Lindblad-Toh lett kartläggningen av 230 däggdjurs arvsmassa. Nu gör hon sig redo att ta vår tids kanske största vetenskapliga revolution – förståelsen av människans genom – hela vägen in i vården.

– Jag drivs av en nyfikenhet på hur saker och ting hänger ihop, reflekterar Anders Backlund, professor i farmakognosi, som då han inte navigerar genom den kemiska rymdens åtta dimensioner försöker ta ut riktningen för Uppsala universitets roll i det globala samhället.

Nu börjar högsäsongen för fågelforskaren Per Alström. Han har upptäckt sju nya fågelarter och tillbringar mycket tid i naturen, i länder som Kina, Indien och Vietnam. Där tittar han efter välbekanta och okända fåglar, men lyssnar minst lika mycket på deras sång.

Framtidens fordon är fossilfria och går på batteri – men det finns många utmaningar kvar att lösa. Kristina Edström, professor vid institutionen för kemi-Ångström, spelar en nyckelroll, nu när EU-kommissionen satsar stort på batteriutveckling.

Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, har i radioprogrammet "Den svenska musikhistorien" för en allmän publik levandegjort den svenska musikhistorien från de första källorna fram till år 2018 i 106 avsnitt.

Som barn fascinerades Tomas Edvinsson av vad som händer när ljus träffar materia. Idag forskar han på energiinteraktioner mellan ljus och material för användning i nya generationers solceller, solbränsle och vattenrening.

Ska den svenska vården ge muslimska kvinnor rätt behandlingar måste vi acceptera dem som rationella individer och lyssna till deras egen problemskrivning, snarare än att fostra dem i våra jämställdhetsideal, konstaterar Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödrahälsa.

Hur styrs ett stort multinationellt företag med dotterbolag, kunder och leverantörer över hela världen? Hur kan huvudkontoret ha kunskap om alla viktiga affärsförbindelser runt om i världen? Dessa frågor är i fokus för Ulf Holm, professor i företagsekonomi, som leder forskningsgruppen ”Internationellt företagande” vid företagsekonomiska institutionen.

Håkan Engqvist, professor i tillämpad materialvetenskap, har varit med och startat flera bolag och har över 50 patent. Hans specialområde är keramiska material, som kan användas för många tillämpningar i människokroppen.

Paulina Nowicka är ny professor i kostvetenskap, särskilt dietetikens kommunikation, vid institutionen för kostvetenskap. Hennes forskning handlar framför allt om hur man hittar behandlingar som fungerar för barn med fetma.

Sextio år efter att Statens institut för rasbiologi bytte namn och övergick i Uppsala universitets regi kan Ulf Pettersson, seniorprofessor i medicinsk genetik, blicka tillbaka på den långa resan från tvivelaktig historisk ballast till vetenskapligt flaggskepp.

Hur gör vi för att på bästa sätt introducera digital teknik i samhället och i våra liv? Enligt Åsa Cajander måste digitaliseringen få ta tid och kosta mer i utvecklings och införandefasen för att inte leda till nya problem. – Jag vill se till att människors arbete är bra för dem även när arbetet digitaliseras, och jag vill hjälpa till med metoder för att det ska bli så.

Engagerad lärare, hjärnforskare och motståndare till pseudovetenskap... Dan Larhammar har flera olika roller. Som ny ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien blir det mindre tid för undervisning, men arbetet med att stärka vetenskapens och grundforskningens roll i Sverige fortsätter.

När det gäller tillväxt och flexibilitet överträffar växtriket oss människor med råge. Annelie Carlsbecker hittar ständigt nya tecken på växters intrikata samspel och anpassningsförmåga. – Det fascinerande är att växternas celler inte bara har förmågan att utväxla information, utan att de också vet vilken information de måste utbyta för att utvecklas korrekt. Och hur vet de det?

Det dröjde inte länge innan Christer Betsholtz för första gången slog forskarvärlden med häpnad. Nästan fyra decennier senare fortsätter hans arbete att flytta vaskulärbiologins gränser, men att ses som frontfigur kan ha sina avigsidor.

Professor skytteana i vältalighet och statskunskap Li Bennich-Björkman är en outtröttlig försvarare av den akademiska friheten och de långsiktiga forskningsprojekten. I sin egen forskning gör hon gärna plats för existentiella dimensioner, senast i en bok om vad det betyder att leva ett liv i exil.

Varför dricker 1,3 miljoner svenskar mer än de borde? Och hur kan samhället hjälpa dem att inte utveckla ett beroende? Ingrid Nylander, professor i farmakologi, har dedikerat sitt forskarliv åt alkoholens avigsidor, men svaren är inte alltid enkla att finna.

Passionen för kemi tog honom en gång från andra sidan jordklotet till Europa. Men idag är Felix Ho lika starkt engagerad i högskolepedagogiska frågor som i forskning. – Om jag kan överbrygga gapet mellan ämnesforskning och forskning i ämnesdidaktik, är jag superglad.

När Valentin Troll som ung fysikstudent fick syn på en vulkanisk bergart under en kurs i geologi hände något märkligt. – Stenen började långsamt men tydligt ge mig svar på mina frågor och på ett språk jag kunde förstå. Drygt 20 år senare fängslas vulkanforskaren fortfarande av stenars berättelser.

Dag Blanck har intervjuats av journalister tusentals gånger för att kommentera vad som händer i USA. Som historiker började han studera emigrationen från Sverige till Amerika. Nu är han föreståndare för Svenska institutet för nordamerikastudier, SINAS, vid Uppsala universitet.

Från Ulleråkers utkanter till Akademiska sjukhusets entré. Psykiatrin i Uppsala har gjort en fascinerande resa och i oktober tilldelas professor Lisa Ekselius 2017 års Rudbeckpris för sina betydelsefulla bidrag längs färden.

Han drev sitt första laboratorium som tonåring, grundlade sin karriär vid Caltech och sedan återkomsten till Uppsala har hans team gett upphov till en rad företag i miljardklassen. Ulf Landegrens cv står få efter, men fortfarande finns visioner att uppfylla.

Vad är det som avgör vem som är medborgare och vem som inte är det? Svaret är att det i många fall är ganska godtyckligt, vilket kan få stora konsekvenser för demokratin, menar Patricia Mindus, docent i praktisk filosofi.

Vad händer i celler när molekylsammansättningen förändrar sig? I sin forskning spårar Ingela Lanekoff, analytisk kemist vid institutionen för kemi, små molekylers eller metaboliters utveckling. – Vi fokuserar på att se saker som ingen annan kan se i cellvävnader. Genom att mäta och bestämma betydelsen av molekylära processer kan vi upptäcka potentiella hälsoproblem i tid.

Varför är vissa insekter bara intresserade av en viss typ av växt och inte av andra? Och hur bär sig växter åt för att attrahera bara en sorts insekt? Att förstå det intrikata växelspelet mellan växter och insekter är målet för ekologen Magne Friberg.

Johannes Heumans kontor på Hugo Valentin-centrum är spartanskt inrett. Det beror på att han tillbringar den mesta tiden vid École pratique des hautes études i Paris. Ett smidigt arrangemang eftersom hans forskning handlar om fransk efterkrigshistoria, med särskilt fokus på fransk antirasism och relationer mellan judar och muslimer i Frankrike.

Som Årets cancerforskare 2017 har Lena Claesson-Welsh lätt motvilligt fått se sig bli den svenska forskningens omslagsdam. Förmodligen är det en nyttig prövning, i laboratoriet finns resultat som kan ge henne avsevärt större exponering.

Med hjälp av nanoteknologi hoppas Zhen Zhang att en helt ny typ av sensorer för bland annat miljöövervakning bli verklighet. För att skapa förutsättningar för forskningen har Zhen Zhangs forskargrupp byggt upp ett processflöde för tillverkning av nanokomponenter och ett avancerat testlabb på Ångströmlaboratoriet.

Miljöaktivism existerar inte bara utanför företag utan också bland de egna anställda på till exempel energibolag. Det menar Annika Skoglund, som i sin forskning har följt anställda vid Vattenfall i Sverige och Storbritannien.

Från benläkning till cancerbehandling – listan över professor Jöns Hilborns forskningsintressen är lång. Men alla förenas i en målsättning: att foga samman livsavgörande molekylära pusselbitar.

Nittio procent av all världens svamp förblir osynliga för oss, gömda i vitt förgrenade samhällen under mark. Men nu ska ett av de gåtfulla svampsystemen utforskas av evolutionsbiologen Anna Rosling med hjälp av en ny metod.

Få svenska onkologer har bidragit till att rädda så många människors liv som Bengt Glimelius, professor emeritus i onkologi, men än är han inte redo att avsluta sin vetenskapliga gärning. Nyligen mottog han Olof Rudbeckpriset i hemstaden Uppsala.

Intresset för övärldars arkeologi har följt Helene Martinsson-Wallin genom forskarkarriären. Med rötter i nordeuropeisk arkeologi har hon utforskat arkeologi i övärldar framför allt i Polynesien och på Gotland.

Som forskare i systematisk botanik har Magnus Lidén upptäckt omkring 150 nya blomväxter. De stundtals strapatsrika exkursionerna har tagit honom till bland annat Indien, Kina och Iran.