Långsiktiga effekter på ekonomi och psykisk hälsa av att ha ett barn med typ 1 diabetes

Tidsperiod: 2021-01-01 till 2023-12-31

Projektledare: Tove Fall

Medarbetare: Sophie Langenskiöld, Erik Grönqvist, Elin Ekblom Bak, Beatrice Kennedy

Finansiär: Forte

Bidragstyp: Oklassificerat

Budget: 4 150 000 SEK

Det finns idag 7 000 familjer i Sverige med barn som har typ 1 diabetes. Typ 1 diabetes är en kronisk sjukdom där bukspottskörteln slutar tillverka det livsnödvändiga hormonet insulin. Det är föräldrarna som tillsammans med barnet hela tiden bär ansvaret för insulindosering och blodsockermätning ett flertal gånger varje dygn, ofta även nattetid. Föräldrarna måste också övervaka matintag och fysisk aktivitet. Ett barn med diabetes kan drabbas av svåra akuta problem i samband med för höga eller för låga blodsockernivåer och riskerar också livslång påverkan på hjärta och kärl, nerver, njurar och ögon. Mindre intervjustudier har visat att framför allt mödrar till barn med diabetes ofta har starka stressrelaterade symptom. Det finns dock inga mer omfattande studier som undersökt hur föräldrars ekonomiska situation och psykiska hälsa påverkas av ett barn insjuknar i diabetes på kort och lång sikt. Att bedriva sådan forskning i Sverige underlättas av de välskötta populations- och hälsoregister samt av den höga förekomsten av typ 1 diabetes. Vi planerar en stor longitudinell studie, baserad på svenska nationella befolknings- och hälsoregister samt barndiabetesregistret Sweddiabkids, i vilken vi kommer studera föräldrar till barn födda 1987-2018 varav ungefär 26 000 är föräldrar till barn med diabetes. Vi kommer att undersöka hur barnets diabetessjukdom påverkar 1) föräldrarnas ekonomi, karriär- och familjesituation och 2) föräldrarnas psykiska hälsa. Vi kommer jämföra både med befolkningen i stort och också specifikt med föräldrarnas syskon. Vi kommer att undersöka om faktorer som föräldrarnas kön, utbildningsnivå, födelseland samt barnets eventuellt andra sjukdomar påverkar effekten av att ta hand om ett barn med diabetes samt förändringar över tidsperioden. Resultaten från vår studie kommer att kunna användas för att skapa riktade insatser för föräldrar till barn med typ 1 diabetes, och även som underlag till framtida policybeslut gällande stöd och socialförsäkringar.