Kemisk ekologi: Nyckeln till minskat biodiversitets hot från vektorburna sjukdomar

Tidsperiod: 2019-01-01 till 2021-12-31

Projektledare: Anna Qvarnström

Medarbetare: Åke Lindkvist, Åke Lundkvist, Raimondas Mozuraitis, Helena Westerdahl, Jenny Hesson

Finansiär: Formas

Bidragstyp: Oklassificerat

Budget: 2 998 059 SEK

Vektorburna sjukdomar utgör ett hot mot människor, djurbesättningar och vilda populationer av djur. Många vektorer är blodsugande insekter som använder lukter för att lokalisera sina blodmålsoffer. Dessa lukter kan bli manipulerade av parasiten som optimerar sin egen spridning. Vi ska använda fågelmalaria som modell för att studera den kemiska ekologin bakom spridningen av vektorburna parasiter. Vi ska undersöka hur infektion av specifika malarialinjer och fåglars MHC gener påverkar fågelns lukt. Sedan ska vi använda en kombination av födosöksbeteendetest och RNAseq för att avslöja den genetiska basen för variation i vektorernas svar på olika luktprofiler. Vi predikterar att specifika malarialinjer påverkar sina vektorer så att de undviker värddjur som kan försvara sig effektivt mot parasiten. Våra resultat kommer också att leda till prediktioner av specifika kombinationer av genotypfrekvenser av vektorer, värddjur och parasiter som gynnar parasitspridning. Dessa prediktioner ska vi testa genom att bland annat använda data från olika geografiskt skilda fågelpopulationer. Vi kan också testa om de malarialinjer som lättast sprider sig också är de som har högst virulens. Våra resultat kommer att vara användbara för att göra allmänna förutsägelser och hindra spridning av vektorburna sjukdomar, speciellt i samband med parasiter som utökar sin nordliga geografiska spridning till följd av klimatförändringar.