Flyktingar, asylregler och hälsoutfall

Tidsperiod: 2019-01-01 till 2022-12-31

Projektledare: Linna Martén

Finansiär: Forte

Bidragstyp: Oklassificerat

Budget: 3 330 000 SEK

Över 3 miljoner har ansökt om asyl i Europa sedan 2015, och regeringar har kämpat med den största flyktingkrisen sedan andra världskriget. Flera studier har visat att flyktingar, framförallt kvinnor, har sämra hälsa än andra invånare (tex Norredam et al., 2009; Fazel et al., 2005), och även nästa generation kan påverkas, då barn till flyktingar har en ökad risk för psykisk sjukdom (Saraiva Le ̃ao et al., 2005). Detta mönster kan förklaras dels av pre-migrations-faktorer, som erfarenhet av trauman, och post-migrations-faktorer, som asylprocessen, tillgång till sjukvård, och socioekonomisk status. Mental ohälsa är extra problematisk för ungdomar, då utsatthet för stress och motgångar under uppväxten är kopplat till hälsoproblem i vuxen ålder (Shonkoff et al., 2012). Samtidigt saknas studier på vilken typ av asylregler som kan motverka dessa problem, då forskare i mycket liten utstr ̈ackning studerat de kausala effekterna av sådana policies. Beslutsfattare saknar därmed konkreta belägg för hur de bäst kan designa asylprocessen för att motverka hälsoproblem.Vårt projekt kommer utvärdera flyktingars hälsotillstånd och effekten av olika asylregler. Vi kommer undersöka vilka som genomgår de frivilliga hälsoundersökningarna, samt hur tillgång till preventiv vård under asylprocessen, typ av uppehållstillstånd (tillfälligt eller permanent), och stödet till ensamkommande barn påverkar flyktingars hälsa. Det är idealt att studera dessa frågor i Sverige eftersom det finns flera reformer som kan utvärderas med en kvasi- experimentell forskningsdesign, flykting-populationen är tillräckligt stor och det finns heltäckande registerdata. Kunskap om vilka faktorer som förbättrar flyktingars hälsa är nödvändigt för att förstå den fulla effekten as asylregler, utveckla policies som skyddar flykttingar och förbättra sjukvårdens förmåga att tillgodose flyktingars specifika behov.