Hur har 2010-talets reformer i den svenska skolan påverkat lärarnas arbetsmarknad och ungas inträde på arbetsmarknaden?

Tidsperiod: 2017-12-01 till 2020-11-30

Projektledare: Lena Hensvik

Finansiär: Forte

Bidragstyp: Oklassificerat

Budget: 2 500 000 SEK

Den svenska arbetsmarknaden fungerar bra för de allra flesta, men unga med svaga studieresultat möter stora svårigheter när de ska etablera sig efter avslutade studier. Detta gäller i synnerhet unga som saknar en gymnasieexamen. Även om sambandet mellan utbildnings- och arbetsmarknadsutfall till viss del kan bero på andra underliggande faktorer tyder det på att vi bör försöka förstå vilka skolfaktorer som bidrar till att ungdomar lyckas i skolan och i arbetslivet. Detta projekt syftar till att skapa kunskap om hur några av de mest omfattande svenska utbildningsreformerna på 2010-talet har påverkat ungas inträde på arbetsmarknaden och lärarnas situation. Projektet kan delas in i två delar. Det första delprojektet fokuserar på hur 2011 års gymnasiereform (Gy 2011) har påverkat utbildningsval, genomströmning och inträdet på arbetsmarknaden bland svenska elever. Reformen innebar flera större förändringar av gymnasieskolan inklusive skärpta inträdes- och examenskrav samt avskaffande av automatisk högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Det andra delprojektet undersöker hur inrättandet av ett karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare, den s.k. förstelärarereformen år 2013 har påverkat elevresultaten. Syftet med förstelärareformen var att locka till sig och behålla lärare med hög kvalitet i yrket – samt att motivera lärare att nå sin potential för att därigenom öka kvaliten på undervisningen. Som ett viktigt första led i analysen kommer därför även effekter på lärarnas arbetsmarknad att studeras.Tack vare unika dataunderlag för registerforskning och Sveriges roll som föregångsland vad gäller utveckling och reformer på utbildningsområdet kommer vårt projekt att kunna göra värdefulla bidrag till forskningsfronten. Resultaten kommer att spridas till en bredare publik via vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar samt via deltagande i nationella och internationella konferenser.