Behövs nya genetiska modeller inom framtidens genomikbaserade växt och djurförädlingsprogram?

Tidsperiod: 2018-01-01 till 2020-12-31

Projektledare: Örjan Carlborg

Finansiär: Formas

Bidragstyp: Oklassificerat

Budget: 2 997 987 SEK

En stor utmaning i framtiden är att kunna producera tillräckligt med livsmedel åt en växande världsbefolkning på ett effektivt och miljövänligt sätt. Nya strategier behövs för att avla fram grödor och husdjur som producerar mycket, men samtidigt är tåliga så att små insatser i form av antibiotika, bekämpnings- och gödningsmedel krävs. En förhoppning är att direkt information om vilka genetiska varianter som varje avelsdjur/växt bär på skall kunna användas för att inte bara kan öka snittproduktionen per generation, utan även förutsäga vilka enskilda korsningar man skall göra för att få så önskvärda egenskaper som möjligt hos varje enskild avkomma. De statistiska modeller som används i förädlingsarbetet idag är utvecklade för avelsarbete på populationsnivå. Förutsägelser av utfallet från enskilda korsningar kräver dock förutsägelser på individnivå. Vi har i studier av en jästmodell funnit att de populationsoptimerade modellerna har svårt att förutsäga egenskaper hos individuella avkommor när egenskapen regleras av samverkande gener. I detta projekt kommer jag att utvärdera om förutsägelserna med dessa modeller har samma problem i våra husdjur. Det gör jag genom att studera en stor och kraftfull hönspopulation, där vi redan vet att interaktioner varit viktiga för selektionsresponsen. Resultaten kommer att bidra med viktig grundläggande kunskap om vilka modeller som bör användas när i framtidens förädlingsprogram i växter och djur där man vill utnyttja genominformation fullt ut.