"Parker kring hus": landskap som resurs i den urbana periferin från Rekordåren till framtiden

Tidsperiod: 2016-01-01 till 2020-12-31

Projektledare: Jennifer Mack

Finansiär: Formas

Bidragstyp: Oklassificerat

Budget: 4 904 376 SEK

Genom att vända på en känd funktionalistisk formulering – från "hus i park" till "parker kring hus" – utforskar jagkonstruktion, användande och förändring av utemiljöer i förorter från de svenska Rekordåren (1961-1975), när 1,4 miljoner bostäder byggdes och diskurser om natur fokuserade på "rationalisering,” samt vilken roll nutida idéer om hållbarhet och rättvisa har i renoveringen av dessa. Jag har två huvudsyften: 1. Att belysa de förändringar av utemiljöerna som lokala invånare (ofta invandrare och deras barn) gjort sedan de byggdes, såsom nya ekosystem (importerade grönsaker, ovanliga djur) och oplanerade rumsliga praktiker (religiösa ritualer, balkongodling), och rollen sociala förändringar (från genusrelationer och hushållskompositioner till flyktingar som hyresgäster) har spelat; och 2. Att undersöka omformningen av Rekordårens utemiljöer i officiella renoveringar sedan 1980-talet, och vems rumsliga intressen som räknas i kontexten av en ökad urbanisering genom intersektionella frågor kring etnisk, nationell och genus-relaterad identitet.Med fallstudier från periferierna av Sveriges fyra största städer (Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala) använder jag tvärvetenskapliga forskningsmetoder som är både spatiala (analys av former, riktlinjer och ritningar) och etnografiska (deltagande-observation och intervjuer med invånare, designers ochrepresentanter för kolonilottsföreningar, bland andra). Genom att kombinera dessa verktyg frågar jag: Hur har invånarna individualiserat och internationaliserat de standardiserade svenska utemiljöerna sedan 1970-talet? Hur har försök att förändra områdena inriktat sig mot deras skiftande sociala dynamik? Har designers bevaratinvånarnas förändringar i stora renoveringsprojekt? Hur länkas diskurserna om naturen från Rekordåren till idéer om miljömässig hållbarhet och rättvisa idag? Vilka har "rätten till staden" (här omskriven som "rätten till naturen”), och hur fordrar nya svenska allmänheterdenna?Genom att omdefiniera de senmodernistiska utemiljöerna – från bakgrund till förgrund – skapar projektet en grogrund för att se på Rekordårens landskap som resurser för att möta framtidens utmaningar och möjligheter. Om innerstadoch förorter kan alltmer betraktas i ekologis