En likvärdig skola

Tidsperiod: 2016-01-01 till 2019-12-31

Projektledare: Olle Lundin

Medarbetare: Lotta Lerwall, Victoria Enkvist, Gustaf Wall

Finansiär: Vetenskapsrådet

Bidragstyp: Projektbidrag

Budget: 11 840 000 SEK

De senaste årens debatt om de svenska elevernas sjunkande resultat i internationellt hänseende, lärarnas kompetens, eventuella byte av huvudman har satt skolan och det svenska skolsystemet i fokus. Regelverket rörande skolan är bl.a. den omfattande Skollagen. Där ges de rättsliga förutsättningarna för skolans verksamhet. Den allmänna debatten har dock sällan förts från ett rättsvetenskapligt perspektiv. Det är överhuvudtaget så att skolan och skolvärlden i rättsvetenskapligt hänseende i princip outforskat.Det övergripande syftet med detta projekt är att analysera skollagstiftningen i ljuset av lagstiftarens ambition att åstadkomma en likvärdig skola. Likvärdighet i skolsystemet är en hörnsten som det svenska systemet vilar på. Huvudfrågan är om systemet är utformat på ett sådant sätt att det faktiskt uppfyller, kan uppfylla – eller möjligen hindrar – förverkligandet av ambitionen att tillhandahålla en likvärdig utbildning av högsta kvalitet oavsett huvudman, offentlig eller privat, geografisk hemvist, elevens egenskaper och förutsättningar eller andra faktorer.Projektet innehåller tre delar. Den första delen handlar om elevens rätt till stöd, Frågor som berörs i denna del handlar bland annat om vilka rättigheter eleven och dess vårdnadshavare har, vilka rättssäkerhetsgarantier som är knutna till rättigheterna, utformningen av bestämmelserna om stöd och gränsdragningsfrågor rörande dessa bestämmelser m.m. Den andra delen i projektet handlar om huvudmannens och rektors/förskolechefens skyldigheter och ansvar för att förverkliga en likvärdig skola. Skolan är i grunden en målstyrd verksamhet samtidigt som skollagen uttrycker en rad uppgifter för utpekade aktörer. I centrum står frågor om ansvarsfördelning, ansvarsutkrävande och delegationsfrågor. Vilka skyldigheter har dessa aktörer för att förverkliga målsättningen om en likvärdig skola och hur fördelas ansvaret dem emellan? Finns några skillnader mellan offentliga respektive fristående huvudmän? Den tredje delen handlar om statlig styrning genom tillsyn och kvalitetsgranskning. Exempel på frågor som behandlas är om regleringen är ändamålsenligt utformad i syfte att åstadkomma en likvärdig skola, vilka rättssäkerhetsgarantier finns, hur skyddas den enskilde och hur påverkas tillsyn och kvalitetsgranskning av att skolan är en målstyrd verksamhet? Projektet och undersökningen kan delas in i tre nivåer; den statliga nivån, den lokala (kommunal och huvudmannanivå, inkl. rektor och förskolechef) och individnivån. Samtidigt som varje del representerar en nivå, kan också ett individ- huvudmanna- och statligt perspektiv anläggas på varje del av projektet. Således inbegriper den första delen om elevens rätt till stöd även frågor om huvudmannens och rektors ansvar för att förverkliga rätten till stöd liksom statens kontroll av att regleringen om stöd följs. Den andra delen, som handlar om huvudmannens och rektors ansvar och skyldigheter, involverar frågor rörande enskildas ställning i förhållande till huvudman och rektor och statens ansvarsutkrävande av huvudmän och rektorer genom tillsyn och kvalitetsgranskning. Den tredje delen – om tillsyn och kvalitetsgranskning – genererar exempelvis frågor om enskildas ställning vid tillsyn (både individer och fristående skolor) samt hur statens granskning skiljer sig åt mellan offentliga och fristående huvudmän. Varje delområde innefattar specifika frågor samtidigt som det finns övergripande frågor gemensamma för de olika delarna. En sådan fråga är om – och i så fall hur – regleringen ser olika ut beroende på huvudmannen är offentlig eller fristående. En annan gemensam fråga är vilka rättssäkerhetsgarantier som finns för att säkerställa framförallt enskildas ställning. En annan gemensam nämnare är att vi avser att göra jämförelser med den finska skollagstiftningen. Det finländska skolsystemet lyfts i olika sammahang upp som en förebild i utbildningssammanhang och systemet synes både likna och avvika från det svenska systemet. Det gör att Finlan