Hur påverkas dödligheten i hjärtsvikt av ojämlikhet i evidensbaserad läkemedelsbehandling i Sverige?

Tidsperiod: 2016-01-01 till 2017-12-31

Projektledare: Ragnar Westerling

Finansiär: Forte

Bidragstyp: Oklassificerat

Budget: 990 000 SEK

Trots att hälso- och sjukvårdslagen anger att ”målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor till hela befolkningen” är hälsan sämre bland personer med låg socioekonomisk position. Det finns även hälsoskillnader mellan män och kvinnor och mellan svensk- och utlandsfödda vilket kan bero på levnadsvillkor och livsstil eller sämre tillgång till vård. Detta styrks av studier som visat ojämlikhet i adekvat behandling. Hjärtsvikt drabbar 2 % av svenska befolkningen, och orsakar ca 3500 dödsfall/år. Låg socioekonomisk position innebär högre risk för hjärtsvikt, och för död i sjukdomen. Evidensbaserade riktlinjer anger att s k RAS-blockerande läkemedel (RAS-blockad), ska ges till alla hjärtsviktspatienter med nedsatt pumpförmåga.Trots det har man sett lägre tillgång till läkemedlen för kvinnor, äldre, utlandsfödda, och i socioekonomiskt utsatta områden. Mot denna bakgrund har vi undersökt skillnader i RAS-blockad mellan grupper av hjärtsviktspatienter.Vi har länkat individdata ur Socialstyrelsens patient-, läkemedels- och dödsorsaksregister med SCBs databas LISA. Analyserna av läkemedelsbehandling utifrån kön, ålder, födelseland, utbildning, inkomst, och sysselsättningsgrad för ca 93 000 svenska hjärtsviktspatienter (opublicerade), visar högre risk att kvinnor, äldre, och arbetslösa ej har tillgång till RAS-blockad.Vår forskning antyder att vård ej ges på lika villkor till äldre, arbetslösa och kvinnor. Vi vill undersöka om även dödligheten i hjärtsvikt påverkas, genom att analysera dödsorsaksdata i vårt material. Frågeställningar är 1) om överlevnaden skiljer sig mellan de som fått och inte fått RAS-blockad; 2) om detta varierar med kön, ålder, födelseland, utbildning, sysselsättning och inkomst; 3) betydelsen av dessa skillnader på folkhälsan, alltså dödlighetsutfallet på befolkningsnivå. Genom att identifiera grupper med ansamlingar av riskfaktorer för död i hjärtsvikt, kan vi bidra med kunskap om vart folkhälsoinsatser bör riktas.