Hebreiska: En nyckel till vår historia

För att välja vår framtid måste vi förstå vår historia. Kunskapen om de civilisationer som har format dagens samhälle gör oss klarsynta och motverkar grunda påståenden som leder till fanatism och låsningar. Nyckeln till denna kunskap är språket – som är ett band till det förflutna. Forskningen ger inte bara nya kunskaper om hur språket fungerar utan sätter också in det i ett kulturellt och samhälleligt perspektiv.

Hebreiska är ett av de språk som i hög grad har format värderingar i dagens samhälle. Bibelns hebreiska har utvecklats genom årtusenden och ligger till grund för den moderna hebreiskan. Hebreiska är staten Israels officiella språk och talas av cirka nio miljoner människor i hela världen. Hebreiskan är också en central del i judisk kultur, religion och identitet. Genom texter, konst och litteratur speglar språket den resa som individer och samhällen har gjort genom tiderna.

I Uppsala finns en fyrahundraårig kunskapstradition inom hebreiska och dess framtid behöver säkras. Hebreiskan får aldrig bli ett bortglömt språk. Forskningen ger inte bara nya kunskaper om hur ett enskilt språk fungerar utan sätter också in det i ett historiskt, kulturellt, religiöst och samhälleligt sammanhang. Ur ett kulturellt perspektiv bör till exempel språk som hebreiska, arameiska, arabiska, syriska och grekiska inte studeras enskilt utan tillåtas berika varandra och studeras som en helhet. Mer språkvetenskaplig forskning behövs. Genom vetenskapligt grundad kunskap om språk, litteratur, religion, kultur och samhälle ökar vi förståelsen för vår historia och vår samtid. Det ger oss bättre verktyg att fatta goda beslut för framtiden.