Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Min forskning berör i vid mening relationen mellan utbildning och samhälle, med ett intresse för hur olika typer av villkor kan möjliggöra respektive utmana pedagogisk verksamhet och professionellt handlande. Kunskap om vilka mål och syften som utbildningen tilldelas, vilket innehåll som väljs ut, hur det organiseras och genomförs samt vem eller vilka som ges makt och inflytande har stor betydelse för såväl individers och gruppers som samhällets och demokratins utveckling.

Med ett intresse för utbildningspolitisk språkanvändning har jag studerat hur begreppet kvalitet växte in i svensk utbildning och påvisat hur det öppnade upp för förändrade uppfattningar om vad utbildning är, kan eller bör vara. Vidare har jag intresserat mig för hur olika komplexa frågor tar form och iscensätts i utbildningssystemets olika delar, bland annat med fokus på värden, antirasism och högskolepedagogisk utveckling. Ett pågående projekt handlar om att skolans verksamhet i allt högre grad har blivit föremål för nya och förstärkta rättsliga regleringar, vilket innebär att relationen mellan så kallad juridifiering och utbildning står i centrum. I ett annat pågående projekt riktas fokus mot lokala initiativ för att bryta skolsegregation, och i ett tredje mot lärares uppror på Facebook, med målet att förstå vad detta kan säga oss om svensk skola och utbildning i en samtid som präglas av förändringar i välfärdssystemet.

Ett genomgående tema i min forskning är mitt intresse för det matematiska innehållet i lärandekontexter samt i relation till historisk begreppsutveckling. Mer specifikt är jag intresserad av semantiska och syntaktiska aspekter gällande de matematiska begreppens innebörd och utveckling. Den övervägande delen av den forskning jag hittills bedrivit handlar om matematikhistoria, algebraiskt tänkande samt integreringen av programmering i skolmatematiken. Metodmässigt genomför jag framförallt empiriska studier samt mer utredande studier gällande teoretiska angreppssätt på konkreta exempel inom matematikdidaktik och matematikhistoria.

I ett av mina historiska forskningsprojekt har jag studerat konsekvenser av utvecklingen inom den matematiska analysen under 1800-talet där begrepp som funktioner och gränsvärden genomgick en betydande förändring. I ett annat projekt har jag tillsammans med kolleger studerat svenska skolelevers svårigheter med algebra. Forskningen bestod bland annat i att identifiera vilken sorts algebra som karakteriserar den svenska skolmatematiken samt vilka lärandemöjligheter den erbjuder ur såväl ett synkront som diakront perspektiv, men också i internationell jämförelse. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt har jag tillsammans med kolleger studerat skärningen mellan algebraiskt och datalogiskt tänkande i samband med att Sverige valde att implementera programmering inom ramen för innehållsområdet algebra i skolans läroplan.

Jag forskar och undervisar huvudsakligen i ämnet utbildningssociologi och ingår i ”Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi”. Utbildningssociologi handlar om att förstå utbildning i relation till andra delar av samhället såsom exempelvis ekonomins, kulturens och politikens världar. I mina undersökningar har jag framför allt studerat individer, familjer, förskolor, skolor, lärosäten och geografiska platser som är rika på utbildningsresurser. En vägledande fråga genom i stort sett all min forskning är: Varför gör de utbildningsrika som de gör i utbildningssystemet?

I den vetenskapliga tradition som jag tillhör och som företräddes av den franske sociologen Pierre Bourdieu, är det centralt att förstå hur de med mest resurser använder sig av utbildning och vilka utbildningsstrategier de utvecklar. De utbildningsrika sätter agendan för vad som räknas som excellent utbildning och påverkar därmed alla andra.

Vad som varit föremål för mina undersökningar har varierat över tid. Jag har riktat uppmärksamhet mot allt från familjers val av förskola till migranters möte med svenskt utbildningssystem och uppkomsten av nya kunskapsområden såsom hållbar utveckling i högskolan. Genom intervjuer, enkäter och statistiska uppgifter har jag fångat människors val av skolor, utbildningar, lärosäten och skäl till varför de som kan välja allt föredrar ett fåtal utbildningar.