Samhällsvetenskapliga fakulteten

I min forskning har jag tagit fasta på att geografiämnets minsta gemensamma nämnare är en dimension snarare än ett tema. Följaktligen har jag undersökt rumsliga aspekter av ett antal sinsemellan olika fenomen.

Människors flyttrörelser har dock varit ett återkommande undersökningsområde. Det har inkluderat flyttrörelser såväl från land till stad som i motsatt riktning, men också den ansenliga del av flyttandet som utgörs av återflyttning – hur den varierar geografiskt och i vilken utsträckning händelser som brukar hävdas utlösa flyttar faktiskt gör det.

Därtill har jag undersökt exempelvis detaljhandelns förändrade lokalisering både inom och mellan städer, den urbana formens möjliga betydelse för omfattningen av segregation i en stad, hur graden av verksamhetsblandning varierar mellan olika slags av urbana miljöer, och de metodrelaterade svårigheter som gör det svårt att mäta arbetspendling.

Mitt metodbatteri är huvudsakligen kvantitativt. Ur geografisk synvinkel är det då av avgörande betydelse för studiernas resultat att kunna aggregera data till geografiska analysenheter som är skräddarsydda för att svara mot respektive studies frågeställning. Följaktligen har jag oftast själv skapat geografiska indelningar med utgångspunkt i geografiskt detaljerade registerdata.

Under min forskarkarriär har jag fokuserat på flera forskningsområden inom spel- och beslutsteori. En viktig del av mitt arbete har bestått i att utforska den negativa effekten av kommunikation vid samarbete i strategiska situationer. Genom teoretiska och experimentella studier har jag kunnat visa hur kommunikation kan vara diametralt motsatt till samarbete.

I en annan del av min spelteoretiska forskning har jag utvecklat spelteoretiska jämviktskoncept. Målet var att göra spelteorin mer tillämpbar för ekonomer genom att anpassa den till de modeller de redan arbetar med. En betydande del av min forskning har också omfattat beslut under risk och osäkerhet. Jag har genomfört storskaliga experiment för att undersöka riskattityder i befolkningen. Jag har också gjort metodologiska bidrag kring hur vi bör mäta dessa riskattityder.
För framtiden planerar jag att fortsätta forska kring beslut under risk och osäkerhet med fokus på uppmärksamhet i ekonomiskt beslutsfattande. Genom att använda ekonomiska experiment och teoretiska modeller kommer jag att undersöka vilka faktorer som skapar och påverkar uppmärksamhet i situationer av risk och osäkerhet.

Jag har alltid intresserat mig för att studera relationen mellan ekonomisk förändring och dess miljökonsekvenser och hur frågor om hållbarhet – och ohållbarhet – är sammanflätad med vår moderna ekonomiska historia. Det är inte möjligt att förstå orsakssambanden bakom vår samtida klimatkris utan ett ekonomiskhistoriskt perspektiv. Naturresurser, inklusive fossila bränslen, har varit helt sammanvävda med den välståndsutveckling världen sett sedan den industriella revolutionen.

I mycket av min forskning har jag fokuserat på hur miljöfrågans genomslag från 1960-talet och framåt har påverkat den politiska ekonomin och dess aktörer, både nationellt och internationellt. Jag har inte minst intresserat mig för miljö- och energipolitikens utveckling och företagens komplexa roll som en aktör bakom teknologisk utveckling och innovation. Jag har också intresserat mig för det inflytande marknadsaktörer har haft över utformningen av miljö- och klimatstyrningssystemen i en marknadsliberal riktning, inte minst på global nivå. Här har jag exempelvis studerat hur begreppet hållbar utveckling tog form genom ett samarbete som etablerades mellan transnationella företagsaktörer, FN och den så kallade Brundtlandkommissionen.

Jag deltar även i ett nytt sjuårigt forskningsprogram om de pågående gröna investeringarna i norra Sverige. Här intresserar jag mig specifikt för hur dessa mycket omfattande investeringar hör ihop med pågående förändringar i den globala politiska ekonomin i ett jämförande perspektiv med den förra industrialiseringsvågen i Norrland.

Min forskning handlar om den svenska välfärdsstaten och dess förändring. Jag har framför allt intresserat mig för den del av välfärdsstaten som tillhandahåller tjänster som sjukvård, skola och omsorg. Sådana tjänster är av avgörande betydelse för att medborgarna skall kunna leva självständiga och rika liv. De är också viktiga instrument för att utjämna livschanser, så att inte endast de som föds in i resursstarka miljöer får chansen att utveckla sina förmågor och förverkliga sina livsprojekt och drömmar.

Den moderna svenska välfärdsstat som byggdes upp under efterkrigstiden var unik i sin strävan att skapa ett mer jämlikt samhälle. Det främsta medlet för detta ansågs då vara att staten själv, med hjälp av regioner (dåvarande landsting) och kommuner, tillhandahöll sociala tjänster för att de skulle vara tillgängliga för alla och hålla en hög och likvärdig kvalitet. Under 1980-talet kom synen på statens roll som producent av sociala tjänster att förändras. I stället för offentlig regelstyrning kom styrtekniker inspirerade av den privata marknaden, som konkurrens, kundval och decentraliserat ledarskap, att ses som det bästa sättet att skapa högkvalitativa välfärdstjänster. Detta ledde till långtgående reformer och ett ökat inslag av privata aktörer inom skolan, vården och omsorgen.

Förändringen av välfärdstjänsterna under de senaste decennierna har gett upphov till livliga debatter, både inom politiken och forskningen. Även om det vid 1990-talets början fanns en bred samsyn i riksdagen kring värdet av marknadslösningar för att öka effektiviteten och kvaliteten inom välfärdens område har vissa reformer, som exempelvis Friskolereformen eller Lagen om valfrihetssystem (LOV), mött kritik. En farhåga har varit att valfrihet och privat konkurrens undergräver målsättningarna om lika tillgång och likvärdig kvalitet i de tjänster som tillhandahålls.

I min egen forskning har jag ägnat mig både åt att belysa effekterna av marknadsorientering av välfärdstjänster och att förstå varför denna typ av reformer kom att bli så långtgående just i Sverige. En övergripande slutsats är att även om reformerna varit radikala, märks i de flesta avseenden inga stora skillnader i kvalitet eller vilka som utnyttjar tjänsterna mellan offentliga och privata välfärdsutförare. En förklaring till detta är att regelverket kring de nya så kallade kvasimarknaderna är långtgående, vilket innebär att privata organisationer oftast verkar på samma villkor som offentliga och därför inte avviker särskilt mycket i hur de bedriver sin verksamhet. Samtidigt har förändringar skett, inte minst när det gäller brukarnas roll och relationen till välfärdsutförarna. I stället för att se oss som del av ett gemensamt system, finns i dag sannolikt en tydligare identifikation med de verksamheter vi själva valt, som den egna skolan, vårdcentralen eller hemtjänstutföraren. På så sätt sker en individualisering av vårt sociala medborgarskap, som kan bidra till att steget att betala för välfärdstjänster ur egen ficka, exempelvis i form av privat sjukförsäkring eller läxläsning, blir kortare.

I min forskning har jag intresserat mig för multinationella företag som verkar på en global arena och vad som påverkar dessa företags konkurrenskraft. Främst handlar min forskning om huvudkontorets roll i multinationella företag med ett särskilt fokus på relationen mellan huvudkontoret och dess dotterbolag. Genom empiriska studier av innovationsutvecklingsprocesser har jag undersökt värdeskapande processer samt vad som påverkar kunskapsspridning inom det multinationella företaget. Ett annat spår i min forskning belyser hur dotterbolags lokala och globala affärsnätverk påverkar kontroll och styrning av multinationella företag. Baserat på detta har jag också undersökt vad som ger olika enheter makt och inflytande inom det multinationella företaget och hur detta påverkar huvudkontorets resursallokering till dotterbolag.

För närvarande intresserar jag mig särskilt för vad som händer när olika delar av ett dotterbolags verksamhet stängs ned. Frågor jag ställer mig i detta sammanhang är hur dotterbolags verksamhet kan fortleva samt utvecklas i en positiv riktning och hur verksamheten sedermera kan bidra till det multinationella företagets globala konkurrenskraft. Slutligen är jag intresserad av tillämpningen av kvantitativa metoder inom företagsekonomi och hur empiriska data kan samlas in och bearbetas för att säkerställa att de resultat som erhålls är tillförlitliga.

I min forskning intresserar jag mig för skillnader i politisk representation mellan olika grupper i samhället. Vilka personer som innehar politiska maktpositioner har inte bara konsekvenser för demokratins legitimitet utan även betydelse för vilken politik som förs. Mycket av min forskning syftar till att dokumentera sådana skillnader i politisk representation mellan olika grupper, förstå drivkrafterna bakom eventuella ojämlikheter, samt utvärdera åtgärder för ökad jämlikhet. Jag studerar i huvudsak representation i termer av kön, men även i termer av klass, etnicitet och invandrarbakgrund.

Min forskning har utvecklat ett nytt spår inom statsvetenskaplig forskning om politisk representation som bygger på användning av statliga register. Dessa data har samlats in med hjälp av att digitalisera historiska valsedlar. En komplett förteckning för samtliga svenska politiker på nationell och lokal nivå tillbaka till 1970-talet finns nu att tillgå för alla intresserade forskare. Materialet går att koppla till andra variabler för exempelvis demografi, arbetsmarknad eller familjebildning, vilket öppnat många nya möjligheter för forskning.

I en rad forskningsartiklar har jag dokumenterat stora politiska ojämlikheter där kvinnor, utrikes födda samt personer från arbetarklassen har systematiskt lägre chanser att nå högre politiska positioner inom svenska partier. Flera drivkrafter ligger bakom dessa skillnader. Negativ särbehandling inom partiernas interna nomineringsprocesser verkar ha betydelse för alla tre grupperna. För kvinnor har också ett lägre stöd i karriären från make och sambo en stor betydelse. När det gäller åtgärder för ökad jämlikhet visar min forskning om könskvotering att denna åtgärd ger ökad jämställdhet i rekryteringen utan att organisationens kompetens försämras.

Min forskning berör de sätt på vilka samhälle och kollektiv samspelar med, och påverkar, människans föreställningar om sig själv och hennes vanor och beteenden. Jag är speciellt intresserad av kulturella och sociala konstruktioner.

Det är främst tre teoretiska byggen som fascinerar och motiverar mig: För det första, genom att forska i begrepp och idéer förknippade med beroende och missbruk har jag diskuterat hur vi ser kompetens och agens som måttstockar på rätt och fel. För det andra, genom att forska i kontrollpolitik och styre har jag diskuterat hur det nordiska välfärdssamhället används som referenspunkt och hjälper oss att förstå vad vi står för som kollektiv och i förhållande till varandra. Det här betyder inte att välfärdssamhället som ideal skulle vara en given slutpunkt för vårt samhällsbygge, utan att själva förhandlingen om dess innehåll och uppgifter blir en slags kompass för vår handling. För det tredje, genom att forska i hur hänvisning görs till kunskap och övertygelser i politisk, vetenskaplig och populär diskurs, har jag utvecklat begreppet ”epistemiska projekt”. Vi övertygar varandra om vår egen världsbild genom att forma och lansera dessa projekt. Detta sker allt oftare i nätbaserade bubblor (diskussionsforum, sociala medier).

Jag har en bakgrund i litteratur, filosofi och journalistik och har lett flera internationella projekt och jämfört länder, kulturer och samhällsystem.

Fokus för mitt forskningsintresse är internationellt företagande och jag bygger därmed vidare på en lång tradition av Uppsalabaserad företagsekonomisk forskning inom området. De internationella företagen har en stark ställning i svenskt näringsliv med omfattande gränsöverskridande verksamhet, hög produktivitet, fortlöpande internationell expansion och omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet. Min forskning är i stor utsträckning av processkaraktär och kan delas in i två spår.

Inom det första spåret har mitt huvudsakliga syfte varit att bidra till en vidareutveckling och modernisering av vår förståelse för företags internationaliseringsprocesser genom att dels studera hur företag inom branscher med tidigare begränsad internationell expansion träder in på nya marknader, dels genom att studera bakomliggande orsaker och förklaringar till internationalisering.

Inom det andra spåret har jag fokuserat på frågor om styrning, organisering och ledning av aktiviteter och relationer i de internationella företagens geografiskt spridda verksamheter. Jag har studerat detta både från ett huvudkontors- och ett dotterbolagsperspektiv. Särskilt intresse har ägnats åt att förstå utveckling och spridning av kunskap och innovationer inom och mellan dotterbolag.

Mikroorganismer spelar en stor roll för mat och människor. De flesta mikroorganismer är ofarliga men de sjukdomsframkallande kan orsaka en obehaglig matförgiftning som visserligen kan vara mild och övergående, men som i värsta fall kan ge allvarliga konsekvenser och leda till sjukhusvistelser och död. I Sverige uppskattas antalet matförgiftningar vara en halv miljon per år, men mörkertalet är stort.

I ett livsmedelsföretag skapar den europeiska livsmedelslagstiftningen hygienrutiner som gör livsmedel säkra. Men i de privata hushållen gäller inte livsmedelslagstiftningens krav. Bland dessa konsumenter finns sårbara grupper som gravida, äldre, det lilla barnet under fem år och andra med ett lägre immunförsvar. Det är intressant att fråga sig: Vilken är konsumenters främsta källa till kunskap om livsmedelssäkerhet? Många refererar till sin mamma. En mer systematisk utbildning inom livsmedelssäkerhet för unga vuxna skulle kunna ge säkrare mat. Kunskap är en viktig förutsättning för en optimal livsmedelshantering, men än viktigare är att ha en positiv attityd och att faktiskt tycka att livsmedelssäkerhet är viktigt.

Min forskning under de senaste tjugo åren har bland annat handlat om att undersöka i vilken utsträckning konsumenter i det privata hushållet är medvetna om kylskåpstemperaturer och korrekt livsmedelshantering. Vilken är deras främsta källa till kunskap om livsmedelssäkerhet och vilka faktorer har betydelse för ett mera optimalt beteende när det gäller livsmedelshantering? Forskning inom hälsokommunikation har visat att riskuppfattning och en tro på sin egna förmåga samt att planera för ett förväntat resultat har betydelse. Ett ännu outforskat område som jag framledes skulle vilja ägna mig mer åt är i vilken utsträckning dietister är kapabla att kommunicera livsmedelssäkerhet till sina patienter, som ofta hör till någon sårbar kategori och vars privata hushåll inte omfattas av livsmedelslagstiftningens krav.

Socialt arbete är ett ämne som är inriktat på att främja människors välfärd och ett yrke som på så sätt har en viktig roll i samhället och inte minst för att värna barn och unga som riskerar att fara illa.

Min forskning har ur olika perspektiv rört socionomers arbetsvillkor och förutsättningar för att utföra ett kvalificerat arbete. En ansträngd situation har under många år beskrivits särskilt bland socialsekreterare som ansvarar för utredningar av barn och unga – ett ansvarsfullt arbete som kräver lång erfarenhet och kompetens. Uppföljande studier visar dock att de arbetsuppgifterna allt oftare utförs av nya i yrket som beskriver stora utmaningar i yrkesrollen. Många nyexaminerade beskriver övergången till yrkeslivet som svår, där introduktionen ofta beskrivs som bristfällig och där alltför höga krav ställs på nya i yrket. Personalomsättningen har, under de två decennier yrkesgruppen följts, varit fortsatt hög och sjukskrivningstalen höga. Socionomer är i dag den yrkesgrupp som löper störst risk för långvarig sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa.

Forskning pågår kring organiseringen av socialtjänstens arbete och hur förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv och för att utföra ett arbete av god kvalitet kan förbättras. En implementationsstudie med förstärkt handledning för nya i yrket och teamstärkande aktiviteter visade på en förbättrad situation i arbetsgrupperna. Ett annat exempel är en pågående studie där förstärkt samtalsträning under socionomutbildningen ges, bland annat med hjälp av AI.

Min forskning är i grunden inriktad på politiska och ekonomiska förändringsprocesser i postsovjetiska länder. Mera specifikt är jag intresserad av frågor som rör hur marknader växer fram. Marknader uppfattas ofta som naturliga, som resultat av en osynlig hand. I verkligheten är de resultat av en uppsjö av historiskt betingade institutioner, som skapats i politiska processer. Min forskning undersöker hur marknader skapades i Ryssland, efter den centrala planeringens sammanbrott.

I min första bok undersökte jag framväxten av elmarknader i Ryssland och kunde där visa hur den ryska regeringen var aktivt delaktig i att skapa marknadsinstitutioner. Min andra bok är en tvärvetenskaplig studie av Rysslands livsmedels- och jordbrukssektor, där jag dokumenterar samverkan mellan politiska målsättningar, kulturella beteendemönster, och teknologiska förändringar. Energi- och livsmedelsproduktion är av fundamental betydelse i moderna samhällen, och skapandet av marknadsinstitutioner har beledsagats av skarpa konflikter rörande kontroll och tillgång. Jag har även bedrivit forskning rörande ett antal andra dimensioner av den postsovjetiska omvandlingen, från välfärdssystem och former för samhälleligt meningsutbyte till politiska experters roll och effekter av sanktioner.

I mina senaste arbeten har jag skrivit om hur Rysslands krig påverkar det ukrainska jordbruket och dess förmåga att bidra till världens livsmedelsproduktion. Jag har slutligen även varit redaktör för en brett uppmärksammad och använd lärobok om stabilitet och bräcklighet i rysk politik.